| HEM | DAGBOKEN | BIOGRAFI | DISKOGRAFI | MEDIA | GIGS | PRESS | SHOP | LÄNKAR | GÄSTBOK |

Dagboken är en klassiker. Här läser du om allt som händer i Spiral Stairs värld.
Tidigare dagboksinlägg - år för år | 2005 |2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 98/99 |


2007-01-13

Douglas har en halogenlampa under kudden!

Ibland handlar Spiral Stairs om annat än musik. Det kan exempelvis handla om att sköta om medlemmarna i bandet, rent själsligt. Sådan aktivitet ägnade sig Martman och Fredrik åt idag. Först var de på sta'n en sväng på förmiddagen. Fredrik köpte sig en dunkudde på Hemtex till halva priset och även en kalender och ett paket sockar. Martman har en kudde och köpte bara en kalender och ett paket med sockar. Han gillar att härmas vet ni.

Kommer ni ihåg när Martin härmade den högra gubben i fiskbilen? Det var en härlig imitation av högsta klass ska ni veta. Visserligen fick han ju stå och kränga räkor över disk en hel dag, men vad likt det var!

Jaja, nu glömmer vi det.

När lunchdags kom käkades det varmkorv i bröd med ketchup och senap. Fyra stycken var tryckte dom ner, grabbarna från gränden. Lagom mätta blev dom också. Skönt att höra va?

På kvällen blev det bowling och lite öl. Det är var kul för dom, men Martin hade lite sämre dagsform än Fredrik så han kände sig lite underlägsen. Men nästa gång kanske det blir tvärtom. Det är det som är tjusningen med att inte vara så stabila bowlare. Hur som helst så kommer det bli mer bowlande. Kanske någon slags pristävling eller lagtävling eller så. Vem vet?

En trevlig afton var det i alla fall, så det så!


2007-01-13

Ta dig ur handfängslet om du kan!

Föga förvånande öppnade den lilla babyn sin pliriga råttögon, putade med sina dreggelindränkta läppar likt en karp och öppnade sen sin tandlösa käft. Det var knappast en vacker syn, men som den förstfödde son han var fick han ändå många fina lovord. Agneta visste visserligen att kusin Johans ord sällan skulle tas på för stort allvar, så kanske låg det en viss ironi i hans "Fin pojk du har där du!". Agneta brydde sig dock inte, hon var lyckligare än någonsin.

Ovanstående stycke är hämtat ur Martmans lillebrors (DM) kommande bok "Käften från förr (alias Fiskpojken)". En tragikomisk historia om Agneta som föder sitt första barn, en son, som med tiden visar sig vara lite annorlunda. Släpps i April!

Nu till verkligheten igen! Idag, lördag, var Martman och Simon nere i replokalen och jobbade vidare med det som spelades in när Carl var hemma. Det blev lite organisering av en låt samt lite nya melodier som jammades fram. Simon hade ju en del fint på lager som han visade upp på ett säljande sätt. Han borde nog satsa på att bli resande säljare inom fashion-branschen när han blir mogen nog att ge sig ut på vägarna. Hur som helst så kändes det som det kom fram en hel del bra grejer.

Efter repet blev det pizza och en öl på Rhodos. Kebabpizza med stark sås, förbaskat fint vettu! Dessutom beskådades det lite fotboll på tv samtidigt. Blackburn mot Arsenal och det slutade 0-2 efter ett läckert mål av Henry i andra halvlek. Trevlig måltid.

Slutligen var maten och dryck slut så det blev fortsatt promenad hem till Martman där ett nytt t-shirtprojekt tog form. Vi kommer kunna presentera detta inom kort. Snyggt och hederligt som Spiral Stairs alltid strävar efter. Håll utkik!

Strålningen från datorn tog dock ut sin rätt efter några timmar så resten av aftonen tillbringades i soffan framför teven. Willie Nelson & Friends på SVT spelade och sjöng. Dylan och Kieth var några av Willies vänner.


2007-01-03

Sug på det här ekipaget, Manfred!

Idag var Carl på Ginza och köpte filmer och skivor. Nämnas bör Mio Min Mio, Bröderna Lejonhjärta och Torsk På Tallin. Han behöver en del svenska klassiker för att överleva nu när han bor i London ni vet.

Under tiden som Carl handlade olika slags media passade Martin och Simon på att ta en fika på ett någorlunda nyrenoverat Söderströms. Härliga bullar....hehe...

Efter fikastunden begav sig de tvenne vennerne till replokalen och drog igång en jäkla cirkus. Hade det varit sommar hade nyckelpigebollen spelat en större roll, men nu var det ju så kallad vinter och då får bollen snällt stanna inomhus. Särskilt som harpesten härjar också.

Ett par slafsigt goa jam och en styck Gluesquare Companions in i repet ringde Dalemo. Han uppvisade ett gott humör och var ivrig att få delta i seansen. Först skulle dock ett sexpack inhandlas och sedan kunde han börja fundera på sin entré. Denna skedde runt halvåtta och välkomnades med hejarop och glada gester såsom ryggdunkning, applåder och segertecken (V-tecknet). Som tack delade han ut fina gåvor av vinyl som hade ett vackert yttre och en öl som grädde på moset.

Carl var nu accepterad och kunde kliva in i reviret utan större protester från de övriga. En gitarr hängdes runt hans hals och på denna spelade han toner som ingen tidigare lysst till. Superlativen skulle haglat i folkmun, men Fredrik och Martin tog det hela med ro då de själva stämde upp till ljuvlig melodieufori och fulländade den konceptuella urladdningen som kännetecknar Spiral Stairs unika sätt att skriva musik.

Efter ovanstående musikfest var det slutligen dags att avlägsna sig från replokalen. Martman och Carl var hungriga och ville ha pizza. Swedish Pizza Song. Fredrik kanske också ville ha pizza, men han var tvungen att gå hem. Helvete. Fan. Men C & M gick till Rhodos och fick en pizza i sista stund. Bagar'n ville hem och manade på under måltiden. Jaja, gôtt var det iaf!

Aftonen avslutades sedan på Harrys med ett par öl i goda vänners lag. Herliger!


2006-12-29
Denna fredagskväll gick i bandyns tecken då Martman och Carl beslutade sig för att besöka Villas sista match i Allsvenskan. Vinst eller oavgjort skulle generera i en plats i Elitserien medan en förlust skulle förpassa Villa till helvetet.

Utanför entrén slöt Martman upp med Carl som även hade sällskap av Kajan och Jacob. Innanför portarna anslöt sedan den gamle urspiralen Sebbe Didier och hans far till gruppen.

Matchen i sig var en seg historia som höll Martman, Carl, Sebbe och de andra i ett nervöst grepp ända till 84:e minuten då Villa lyckades kvittera och sedan hålla tiden ut. Gôtta!

Efter matchen blev det glöggdrickande hos Martman och Carl bjöd på lussebullar som hans mor hade bakat. Goda små saffransskapelser som smakade gott. Sebbe berättade också lite om några VHS:er med klassiska Spiral Stairs-spelningar som han hade hittat hemma. Talangjakten på De la Gardie exempelvis, en klassiker med coolt intro och oplanerat outro. Klar vinnare av indierock-klassen enligt Ulf Bengtsson, SP3AEK anno 1999.


2006-12-07
Djävulens blod!

Det är sannerligen en stor skam egentligen. Allt det här med hur sidan inte sköts och inte uppdateras, vem är det som är ansvarig för't månntro? Tur att vi har så ädla och ihärdiga anhängare som ändå för Spiral Stairs vidare på ett eller annat sätt. Det lever på något sätt sitt eget lilla liv trots inaktiviteten, och det är ju alltid intressant.

Snillrika och fina kommentarer på MySpace och då och då ett mail med en beställning av t-shirt och skiva. Senast idag skickade vi iväg just ett sådant paket till en dam i England. Herliger och roliger! Dessutom fick hon en bonus i form av våra läckra pins eftersom vi fick en skiva från damen och hennes band. Fortsätt så, det gillar vi. Vi gillar presenter, överraskningar och beröm, för vi är små barn!

Men vi börjar lite innan paketet skickades iväg. Då kom nämligen Martman till Fredrik och de två hävde i sig en kôpp kaffe och knaprade pepparkakor. Lite samkväm och relaxing, som det heter på ett lite mer internationellt/modernt språk.

Sen var det dags att posta paketet på Hjertberg. Det gick förhållandevis smidigt och vi blev vänligt bemötta i kassan trots den analkande julstressen. Mycket käckt! Simsonson var dessutom slug nog att passa på att handla när vi ändå var i affärskomplexet så att säga. Lite basvaraor för fortsatt trivsamt leverne hamnade snabbt i korgen och sen stack vi därifrån illa kvickt. Man vet aldrig vad di gamle kan ställa till med när skinkan och lutfisken tar slut. Ett och annat hårt ord kan lätt acceleleras till en öppen handflata rakt över kinden om man stöter på fel person i en trång gång vid kyldisken. Huuuu!

Efter en snabb urplockning av specerierna hemma hos Stridsvagnson gick vi lite oplanerat till spritaffär'n och köpte ett par öl för att sedan gå vidare till replokalen. Det var ett djävulskt tag sen vi besökte'n som Spiral Stairs, men nu var det återigen dags. Med oss hade vi också ett par skivor med bland annat Pavement, Replacements och Guided By Voices som kunde avnjutas när vi inte kände för att spela själva.

Vi började med lite musik på disk samtidigt som vi sörplade i oss lite öl. Gemytligt, behagligt och slappt. Vi varvade sedan lite repande, som till största del bestod av läckra jam, med musik på disk och stortrivdes likt tussilagon trivs i dikena den här vintern...alltså...

Efter ett besök på Sibylla, ytterligare repande och lite störda videotagningar med Fredriks telefon blev det dags att lämna lokalen nöjda men också belåtna. Vi beslöt oss för en avrundande öl på Café O Bar innan vi slutligen gick till Martma' och tog varsin mugg med den ädelt ädla drycken glögg!

En riktig helkväll med skön vinnande approach rakt igenom. Fräscht och med mycket god framåtanda. Skönt att leverera lite igen så att säga...


2006-08-10
Valdmauer von Karuft, nu är vi här!

Idag hände det något lite speciellt, och numera ganska ovanligt. Martman, Carl och Stritze repade! Ja, du läste rätt. Carl var hemma på en härligt snabb och alert visit i ett härligt somrigt Lidköping. Aah, ljuvliger luft och arom.

Vi brukar ju passa på att repa lite när Carl'n är hemma eftersom det ofta mynnar ut i en hel del nya goa idéer á la Classico Spiral Stairs. Ta exempelvis Gluesquare Companions, sicken en va!?

För att ni ska få en så god inblick i repet som möjligt kommer vi nu att ge er en fullständig lista på vad vi spelade. Inget ljug, inget bluff och rackarspel utan endast sanningen rakt av. Bara att skriva av och föra in i ditt egna register över Spiral Stairs olika aktiviteter som tagit plats under åren. Om du mot all förmodan missat någon aktivitet rekommenderar vi en mäktig resa bakåt i tiden med hjälp av Dagboken. Börja från början, ta fram ditt register och se över situationen. Revidera och komplettera.

Gluesquare Companions - Ringrostig, snabb men go!
Classmates - En riktig klassiker som vi spelade ganska långsamt idag. Fräsch!
Arkansas? - Carl-favorit som öste på bra då vi kom ihåg hur'n gick.
Peltor The Vulture - Allsmäktig och punkig!
Splendid - Ni skulle varit med när vi hörde'n första gången när'n var inspelad och klar!
JAM - Hederligt och gôtt. Vi spelade in det på kassettband.
Janus Daniel - Lät skit och Martman var sämst...
Wallpaper From The Past - Hur skulle det vara om Hallin lärde sig'n nån gång?
JAM - Ännu ett läckert jam, givetvis inspelat det också.
Eating A Boy Called Glue - Släpigt go som alltid.
Another Day - Osläppt låt som kanske borde släppas
Gluesquare Companions - Cirkeln sluten. Punkt. Slut.

Där ser ni. Många skulle gärna varit med och nuddat på atmosfären och känslan, men få fick't! Lika underbart som alltid var det i alla fall. Så nu vet ni det...


2006-07-29
Vilken oplanerat helfestlig operett!

Det började med lite Vino och några Staro på Friskos balkong vid åttasnåret. Rockrävarna Traveling Wilburys, Neil Young, Bruce Springsteen och Social Distortion utgjorde större delen av kvällens så kallade soundtrack tillsammans med ett gäng ivriga svalor. Vädret var enastående och Martman Mermaid och Fredriko Frisko bestämde att en människa inte behöver så mycket mer än just ovanstående för att må alldeles prima.

Timmarna gick, Vino och Staro tog slut, det blev generationsskifte på stereon och skorna knöts. Den ljuflige sommarkvällen berikades sedan med två av Spiral Stairs hjältar på varsin cykel, och som det cyklades sen! Snabbt, ivrigt och pojkaktig med tvära kast och våghalsiga hopp från trottoarkanter. Dessutom förekom en och annan bredsladd med däcktjut. Friheten var total!

Första anhalten blev Läckögrillen där Fridolf Simonson köpte en grillad kôrvabete med hälften av varje + nån riven råkost. Sedan fortsatte cykelhjältarna till fots mot campingen och uteserveringen för att inmundiga en öl, alltjämt medan Fredrik åt sin måltid i rask takt utan att för den sakens skull sätta i halsen.

Efter att ha passerat stora delar av campingområdet, och diverse noteringar om camping och husvagnar hade gjorts, konstaterades det att uteserveringen var överfullfull av allsångsturister som inte kunde få nog av ett coverband. Spiral Stairs är iofs jämställt med coverband om man får tro den senaste recensionen, men medlemmarna i bandet försöker trots allt avvika från det beteendet i största mån för att återfå viss trovärdighet.

Istället fick det bli Näcken (eller Vin & Pimpinella som det så vackert heter numera) eftersom det såg öppet ut. Fast beslutna om att få den där eftertraktade kalla ölen stegade Marilyn och Frank helt sonika in genom den öppna dörren och rakt fram till det blonda ynglet i baren där följande sades:

Barflicka: -Är ni bjudna?
M & F: -Bjudna? Nä, vadå?
Barflicka: -Det här är en sluten fest, ni får gå fram till torget istället.
M & F: - Ok.

Efter en titt på folket i lokalen insåg M & F att det var någon slags tillställning där överklassen(?) hade klätt upp sig och stod och pratade med likasinnade i normal samtalston. En och annan försökte t.o.m. släppa loss på dansgolvet med några stela besvärada rörelser. Vad hade väl vi simpla varelser där att göra? Troligtvis torkade en städare av våra flottiga fingeravtryck från bardisken så fort vi hade lämnat stället. Inte lukta usch!

Roade av hela situationen var humöret på topp och cyklarna bestegs återigen, denna gång för en tur fram till torget dit vi blev förpassade av soicieten. Första bästa ställe intogs och slutligen satt de två pojkarna med varsin öl och tjuvkollade på Henke H som satt och drack rödvin ur stort glas tillsammans med en nygammal kärlek.

Var det inte vackert så säg!


2006-06-29
Visst i helvete, Rusbelt!

I ärlighetens namn så var det en evighet sedan Spiral Stairs repade. Hallin har ju flyttat till London där han sliter rastaflätorna av sig på en Svensk restaurang medan Martman + Simpa har slappat i gamla hederliga Lidköping. Lidköping, staden där Spiral Stairs har sin själ.

Nåväl, slutligen kom iaf dagen då replokalen återigen fylldes av klassiskt Spiral-blod, om än bara till två tredjedelar, och ljuv musik uppstod illa kvickt.

Om inte minnet sviker mig när jag sitter och läppjar på en kall Heineken så börjades det lite lätt med ett par gamla godingar, mest för att få igång kropp och tanke. Gluesquare Companions var riktigt kraftfull och go, Simple Head var seg, Hipster ynklig och Classmates riktigt andaktsfull och rogivande. Den sistnämnde är en högst trolig punkt på nästa spelning, om det nu blir någon sådan.

Förutom ovanstående tripp föddes både en och två och tre goda idéer för framtida låtar och eftersom både Martin och Fredrik är rutinerade gossar så spelades stora delar av det in också. Här skall icke spillas nypressad saft på mattan, icke alls!

Efter repet hoppade Team Falström upp på sina cyklar och drog iväg i sommarvärmen. Det var en mäktig syn som troligen kommer sitta fastetsad på näthinnan hos många.

Innan repet (störd ordning att skriva't i) skickade Fredrik iväg en av våra fina t-shirts till en lycklig flicka i Frankrike. Hon kommer vara mäktigast i land't!


2006-06-28
En eftermiddag i Spiralens tecken, eller under Spiralens täcke. Kommer inte ihåg vilket...

Martin kom till Fredrik vid 14-tiden och hade med sig gåvor i form av pizzor, drickor, såser och dofter. Gåvorna delades upp, båda två fick lika mycket för att undvika konflikt, och sedan stillades hungern.

När båda var mätta och belåtna påbörjades sedan det planerade arbetet. Japan skulle få ett paket med t-shirts och pins och P3 skulle få en mumsig bit av Let The Gladness Begin. P3 fick dessutom en presentation av bandet Spiral Stairs som en liten bonus i sitt paket. Man vet ju aldrig om folk vill veta något eller inte, det har väl med strålningen att göra på sätt och vis.

Kaffe, det bjöds det naturligtvis på också. Fredrik är en man som ser till att gästen alltid mår bra och har kaffe i sin mugg. Tjusigt!


2006-04-10
Ännu ett bandmöte, denna gång hos Fredrik. Nya hemligheter fick liv och sedan slukades det mackor med saltgurka. Till det avnjöts en kopp kaffe. Mmmm!


2006-04-08
Idag fyller Hallin år. Lev väl lille vän!


2006-04-05
Idag flyttade Hallin till London. Lev väl lille vän!


2006-04-02
Ett litet bandmöte hemma hos Martman där framtida härligheter planerades. Hallin deltog dock inte så aktivt eftersom han var tvungen att ordna massa saker innan den stora flytten till London.


2006-03-27
Första repet sedan inspelningen av skivan och det var sannerligen ingen dans på rosor. Vi spelade som ett gäng åderförkalkade gubbar. Spretigt och otight och fasligt labilt. Nä tack, adjö!


2006-03-25
Idag gjorde vi en tjockis-uppdatering! Info om den nya skivan och två stycken låtar från densamma som ni kan ladda ner helt utan krav. Dessutom har vi lagt upp nästan alla gamla låtar som MP3-filer så ni ska kunna göra er Spiral Stairs-samling mer eller mindre komplett. Inte dumt alls...

Som ni kanske märkt har vi även bytt hemsideadress till www.spiralstairs.se, så nu slipper vi all äcklig reklam i fortsättningen. Götta!

Se nu till att er en titt på allt nytt och ge oss gärna lite feedback på dom nya låtarna. Det gillar vi...


2006-03-24
Jaha, när svinen vältrar sig i skiten har bonden mycket att stå i, som man brukar säga.

Idag var det dags att knyta ihop säcken och färdigställa den nya skivan. Martmans broder, DM, kallades in som fotograf och sedan bar det iväg till fabriken hemma hos Fredda. Vi skulle nämligen ta lite bilder till hemsidan, och vem gör det bäst om inte DM? Svara på det om du kan, din egensinnade jäkel.

Vi klädde upp oss i dyra klädmärken, Hallin smuttade på en len Kanadensisk whiskey, solen sken och Fredda hade städat sin lägenhet. Det kändes precis som vi var en del av en perfekt reklamfilm. Vi trivdes som fiskar i en fiskdamm och Stefan (DM alltså) tyckte det var hur kul som helst att få jobba med ett par såpass rutinerade rävar som Spiral Stairs.

Något senare på eftermiddagen blev det kväll och då skedde något väldigt speciellt. Det första exemplaret av den nya goa skivan Let The Gladness Begin skapades. Det var en härligt förlösande känsla, ungefär på samma sätt som när en moder klämmer ut sin förstfödde på BB. Så nu kan man väl säga att skivan är redo att skickas ut till alla världens hörn och det första exemplaret är faktiskt redan sålt till en tjej i Frankrike. Nu är det bara för er övriga att följa hennes geniala handling. Kom igen!


2006-03-20
Klockan är ungefär 17 på eftermiddagen. Martman har stängt sin dörr och märker i samma ögonblick att hans nycklar ligger kvar på den andra sidan. Utelåst!

Jaja, idag körde vi i alla fall ut 200 skivomslag på ett hemligt ställe. Vi tackar denna vänliga själ som möjliggjorde't så vi kunde göra't på billigast möjliga sätt. Du vet vem du är...

Det kostade förövrigt Martin 200:- för att få dörren upplåst. Hutlöst!


2006-03-19
De sista pusselbitarna av omslaget faller på plats under tiden som det dricks kaffe och äts kaka. Det artar sig sannerligen. Come on and make it complete, Hipster!


2006-03-18
Tydligen slog dövörat till när gårdagens slutmixning gjordes, för idag var det fortfarande en grej som var tvungen att justeras. Turligt, och rutinerat, hade vi dock fortfarande tillgång till studion och kunde fixa't ganska smidigt.

Senare på kvällen kom Hallin till Simonson och de lyssnade igenom arbetet med kritiska öron. Verkade helt ok faktiskt. Sedan skulle Hallin, den stackars saten, jobba natt och var tvungen att dra på sig blåstället. Slit hårt, kamrat!

Simonson slapp dock vara ensam alltför länge eftersom Martman kom på besök bara en liten stund efter det att Hallin hade stuckit iväg som ett skott på sin hoj. Det skrävlades och ljögs hejvilt. Simonson var minsann president i Botswana och Martman hade tydligen svalt tre slipklossar på en slöjdlektion i femman. Vilket snack!


2006-03-17
Martman och Hallin stack till studion och gjorde de sista småjusteringarna av mixningen. En nivå här, en nivå där och slutligen more bounce for the ounce.

Efter mixningen passade de på att träffa Dalemo, som var hemma i Lidköping ett par dagar. Stämningen mellan bandmedlemmarna var glad och lycklig, medan övriga deltagare var mer eller mindre agressiva och negativa till Spiral Stairs, bordshockey och en sällsam stensamling. Störd situation!

Tillslut var det dags för Dalemo att gå till Stures, medan Hallin och Martman stack hem till sina bostäder. De skiljdes åt, som vänner givetvis, och såg med nöje fram mot det nya alstret.


2006-03-06
Det är en långdragen vinter vi har i år. Fin, men långdragen...

Idag har vi fixat oss en sida på MySpace, för det verkar modernt och bra. Så se till att bli kompis med oss där så slipper du gå omkring och känna dig utanför. Besök oss!

Sen har ni säkert märkt att det kommer upp massa reklam på hemsidan, det stör oss väldigt så vi funderar på att fixa det. Förhoppningsvis blir det en enkel och smidig liten procedur som ni knappt kommer märka av.


2006-03-04
Nytt bandmöte hemma hos Fredrik. Det beställdes bland annat papper till omslagen. Martman närvarade inte och riskerar kvarsittning nästa gång.


2006-02-27
Mixningen fortsätter. Denna gång assisterar Kjellsbäck och dessutom är Simonson med också. (Så kan man väl inte skriva?) Lägg därtill ett besök av en underligt okänd, men trevlig, filur som satt och småpratade lite med oss så har du ett gäng glada filurer som med förenade krafter drog igång den något tungrodda processen.

Efter Martmans och Hallins slit för ett par dagar sedan handlade det mest om att fixa fram ett gôtt ljud och bra nivåer på allting. Man kan väl säga att vi lyckades ganska bra med detta, men det krävs några småjusteringar innan allt är riktigt som det ska.

Vid midnatt lämnade Simpa in handduken och for hemåt. Killen behövde ett par timmars sömn innan det var dags för honom att knega, som vi säger i Lidköping med omnejd. Hallin och Martman slet vidare ett par timmar till och gav upp vid 07.00 ungefär.

Nu väntar som sagt lite småjusteringar samt en del annat arbete innan demon är färdig, men vi är en god bit på väg. Håll dig uppdaterad och hipp genom att fortsätta besöka hemsidan. Välkommen åter!


2006-02-23
Mixning. Henningsson och Hallin sticker till studion vid halv elva på kvällen och mixar. Ett helvetiskt jobb som är långsamt och drygt, men det måste göras. Nån måste göra't. Vi måste göra't. Göran gör't inte.

När klockan är 05.00 är orken slut och öronen vätskar sig kraftigt. Det kommer krävas ytterliggare mixning. Det är det dock ingen som orkar tänka på nu. På gator och torg åker det omkring lastbilar och traktorer som sandar och gör det säkert för fotgängare och cyklister. Det är tyst och livligt på samma gång. Öronen vätskar sig, men mössan har en uppsugande effekt. Den blir blöt, men det gör inget.


2006-02-20
Ett litet bandmöte äger rum. Vi dricker kaffe, äter Brago och Wafers samt diskuterar omslag m.m.


2006-02-13
Idag körde vi bort grejerna från studion och tillbaka ner i replokalen. Svettigt och lite småstressigt eftersom Stritze fick offra en stor del av sin lunchrast. Som grädde på moset fick vi dessutom hjälpa en virrig man som hade kört fast med bilen i en snödriva. Såna männsikor ska inte släppas lösa ute på vägarna! Ett fall för vägverket...

På kvällen började Fredriks hjärna arbeta slugt och ett omslag till den kommande demon började utformas. Spännande spännande!


2006-02-12
Lite småsega, men ändå positiva, möttes vi i en vägkorsning utanför Martmans revir. Vädret var återigen strålande och Martman hade 1 liter nyponsoppa i en behållare i en plastpåse och Fredrik hade packat ner tofflorna och morgontidningen i sin plastpåse. Hallin hade ingen plastpåse och blev genast lite avundsjuk.

I studion fortsatte vi med sångpålägg och lite percussion här och där och även den här dagen fick vi besök av DM som brände av ett par bilder. Sedan var det dags att börja mixa och greja. Ett segdraget arbete som tyvärr inte blev helt färdigt, så vi får se när arbetet kan färdigställas helt.

Om vi ska skriva några rader om mat och godsaker så bör vi väl nämna kebab på Elan, ljuv semla från Rådhuset och en mastig kladdkaka levererad av Hanna.

Hallins spottkopp var en äcklig bakteriehärd som i värsta fall kunde dödat.


2006-02-11
Efter en natts sömn var det återigen dags att traska iväg till studion. Vädret var helt underbart och man ville mest av allt sätta sig ner i en snödriva och sätta i sig en kall öl, men diciplinerade som vi var gick vi till studion istället.

Arbetet tog vid där vi slutade på fredagsnatten och det flöt på bra. Dagen till ära var Martmans lillebror, Stefan "DM" Henningsson, på besök och fotade som en vilde. Tror han sköt av närmare 150 bilder, förhoppningsvis är några användbara och i så fall kommer vi nog slänga upp lite bilder på hemsidan framöver. Det kan ju bli spännande för er att få se!

Hmmm, låt oss tänka lite nu. Vi spelade in alla kvarstående grunder, som är detsamma som gitarr, bas och trummor, och började sedan så smått med sång. Lite då och då gjorde vi pauser för mat och godsaker så vi inte skulle tyna bort. Bland annat gick vi till Sibylla och fick oss en hamburgare och äckligt överfriterade pommes frites av en inkompetent snabbmatskvinna. Urrk!

Vi fick dessutom göra en längre, och något oplanerad, paus då Lidköpings ArtRock-förening skulle ha möte på våningen ovanför. De hade ett ungt band på besök som spelade låtar med synthsolon och flytande gitarrspel. Synthen var förövrigt enorm!

När klockan slog midnatt var det återigen dags att ge sig av hemåt och lämna över studion till gastarna och deras posse. De skulle tydligen spela in en punklåt som handlade om hur snygg tjejen på Brukshundsklubben var.


2006-02-10
Vi börjar väl från början för att allt ska bli så enkelt som möjligt för er, vänner och ovänner. Hallin plockade upp Martman, med bil(!), vid 10-tiden på förmiddagen och sedan åkte de till Nätverket där de skulle möta Jonas Kjellsbäck. Som vanligt var han lite sen, men det var givetvis inget problem för de flexibla ungdomarna i Spiral Stairs. Hallin fick sig sedan en genomkörare av studioutrustningen, eftersom han skulle sköta inspelningen själv, och det verkade som han uppfattade det mesta av vad Kjellsbäck lärde ut.

Efter lite uppmickning och annat slit gick Martman och Hallin och köpte mat. Det skulle tillagas Chili Con Carne minsann. Bönor och paprikor och köttfärs och lökar inhandlades och sedan bar det av till Martmans kök. Fredrik dök sedan upp vid fyratiden och slog sig ned vid ett färdigdukat bord, han vet minsann hur en slipsten ska dras.

Efter denna måltid, signerad Hallin, var det dags att återgå till studion och påbörja inspelningarna på allvar. Vi lyckades sätta grunderna på ett par låtar efter ett tag av trevande hit och dit eftersom låtarna var lite smått ofärdiga och orepade när vi började. Men vid midnatt så hade vi iaf fått gjort en hel del.


2006-01-31
En stor dag i Hallins liv! Killen har blivit stor och fått körkort. Grattis!


2006-01-30
Idag repades det igen. Vi fortsatte där vi slutade förra gången och det lät väl lite bättre än förra gången också kan tänkas. Hallin köpte gröna öronproppar på Scarlini Herngren innan repet och dom var fula, men gjorde sitt jobb. Han köpte ett set om tre par för en summa av 9:- och han betalade med kort.


2006-01-27
Skrapa-skrapa-skrapa-skrapa!

För fasen! Mitt i natten börjar Stockholms snöplogare skrapa bort asfalten från stadens gator. Full fart, precis utanför fönstret till vandrarhemmet. Tack för den Karl Gustav, det var ju ingen snö på gatan!

Skit samma. Trötta som två glin traskade Martin och Fredrik iväg till McDonalds och intog en dyr och liten frukost i sällskapet av FOX på tv:n. En härligt amerikaniserad frukost. Mmm mmm!

Sedan var det dags för hemfärd och i väntan på avgång kunde ett underligt skådespel beskådas då en man, som inte hade allt på rätt plats, gick omkring på perongen och gestikulerade vilt omkring sig. Han pekade på klockan och skällde på folk till både höger och vänster. Tragiskt och komiskt på en gång. Sen gick tåget.

Efter hemkomsten vilades det i några timmar innan ett rep tog vid lite senare på eftermiddagen. Mer och mer struktur på de nya låtarna lovar gott.


2006-01-26
Wohoo! Idag drog Martman och Simonson till Stockholm för att avnjuta en efterlängtad konsert med de brittiska hjältarna i Oasis. Givetvis var båda killarna spända av förväntan när de klev på bussen som skulle ta dem från Lidköping till Skövde. Förväntan övergick dock snabbt i tristess då bussresan var tråkig. Det enda som förgyllde var det vackra vinterlandskapet som kunde beskådas. Tjusigt hör ni!

Väl i Skövde inmundigades en kopp kaffe och en kanelbulle på resecentrum innan tåget, ett höghastighetståd kallat X2000, till Stockholm rullade in på perongen och det var dags att kliva ombord. Lite smått spännande eftersom ingen visste om Fredrik skulle kräkas på framförvarande passagerare eller ej. Grabben är ju som bekant(?) lite åksjuk av sig. Men resan gick väldigt bra och intet hulkande kunde höras från vår strikte vän. Skönt för Martman att slippa torka upp spyor i klass 2.

I Den Kungliga Huvudstaden var det ett högt tempo som vanligt med bilar, bussar, båtar och batonger både högt och lågt. Någon gam syntes tyvärr inte till. Ah, Martin och Fredrik checkade in på vandrarhemmet där de skulle sova under natten och drog sedan vidare till T-Centralen där de skulle haffa en tunnelbana med destination Globen och Hovet (där konserten skulle äga hus). I kuren där biljetterna köptes påträffades en mycket trevlig man som trodde att vi kom från Linköping. Därför berättade han lite anekdoter om sin studietid som han hade tillbringat där, sedan fick vi även veta vad hans dotter läste och lite därtill. Underligt men ändå roligt och glatt!

Innan konserten drog igång spatserade Simon och Martman runt och drack lite öl. Helt oväntat kommer det då fram ett gäng gymnasietjejer som ville intervjuva oss för ett skolarbete. Lite motsträvigt och blygt gick vi med på att svara på några frågor om huruvida man kan identifiera sin musikstil utifrån sin klädstil, eller om det var tvärtom. Allt detta medan det filmades och intrycket av att vi var från landet blev stakare och starkare.

Tillslut blev det i alla fall dags för konserten och vi intog våra platser. Låt oss säga att det var en helt ljuv konsert som gärna hade fått forsätta en timme till utan protester från vår sida. Helt klart en av de bästa konserterna på mycket mycket länge!


2006-01-19
Kaufman, din rävliknande höstlegend!

Idag fick Martman sina efterlängtade trummor. Dock så rann bägar'n över av all skit som hamnade i. Det saknades både det ena och det andra när det väl kom till krita. Martman kommer hädanefter köpa alla sina grejer hos Gollmer, så det så!


2006-01-04
Idag åkte Dalemo hem till London. Hej då.


2006-01-02
Nytt år!

Hallin började det nya året med att vara sjuk och kunde därför inte närvara på dagens rep. Friska som nötkärnor var dock Martman, Dalermod och Simonsonmon och därför svassade de ner till replokalen och drog av en salva Spiral Stairs.

Vi repeterade lite av godbitarna som hade utvecklats den 29/12 förra året (läs om det repet i 2005 års dagbok) och växlade även med lite nyare och lite äldre material av god kvalitet. Sedan skulle häxorna brännas nere vid Framnäs och då gjorde vi en paus och lyssnade på hur deras svarta hår fräste och spred en skarp kväljande lukt i Lidköpings luftrum. Kvälja, kvälja och frukt!

Något besatta av lövdemonerna återgick vi sedan till vårat skapande av hitmusik och efter en stund var allt häxeri förlåtet. Det enda som saknades var Hallins lena sångstämma och hans pulserande bas, ja och Hallin som person också för den delen. Så det blir väl tre grejer om vi ska vara hårda mot oss själva.

Summa summarum så var det kul att repa och det känns som det är något vi kommer göra fler gånger. Betyget blir 8 av 10 möjliga. Anledningen till varför det inte nådde upp till 10 (som ju förra veckans prova-på-aktivitet Mankelhöjdsmätning gjorde) var Karl Hallin frånvaro.