| HEM | DAGBOKEN | BIOGRAFI | DISKOGRAFI | MEDIA | GIGS | PRESS | SHOP | LÄNKAR | GÄSTBOK |

Gamla dagboksinlägg fungerar ofta som skolunderlag i framställningen av korrekta tekniska rapporter. Nedan ser ni 2001 års inlägg som låg till grund för ett framstående företags lyckosamma företagspresentation. Man kan ju undra om folk förstår hur mycket en sådan här samling historia egentligen är värd.
Tidigare dagboksinlägg - år för år | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2000 | 98/99 |


31/12/01
Spiral Stairs firar nyår lite här och var. Carl flög iväg till N.Y. för att avnjuta konsert med Guided by voices samt Strokes. Två populära band i spiralkretsar. Fino-fino Latino Hallino bjöd några vänner på middag samt söp t' rejält på sant spiralvis och Mörtman samt Fjärtrick roade sig på en fest med trevligt sällskap i Lidköping. På denna lilla tillställning har man kanske ordnat en spelning. Det skulle i så fall handla om en spelning på en Samhäll/Natur fest för gymnasieelever på någon bygdegård. Det ryktas också om att Beating Bulldogs också ska spela så det får väl kollas upp av vår kontakt i mannen Jimmie som även var värd under nyårsfirandet för M och F:s del. Det nya året firades in utan några större besvärligheter. Jag tror alla var hyffsat glada och nöjda så som natten föll ut. Behöver vi påpeka att alla frös röven av sig på torget i Lidköping så det passade med lite efterfest efter förfest. Spiral Stairs hälsar 2002 välkommet och hoppas få sprida lite vriden musik även detta år.


25/12/01
Juldag och fylla. En trevlig fest så kallad svartklubb med kulsamt folk hade anordnats i Murens lokaler. Carl och Simon skrävlade hej vilt om spirals musik för trevliga människor i replokalen och dessa båda lyssnade också på världens kanske bästa riff i låten Problem child med AC/DC. Stämmningen var på topp och gosig musik på festen vilket är ovanligt nu för tiden då denna satans discomjosack breder ut sig på var och varanna krog. Vissa av oss var lagom fulla, andra var mer fulla och en del ville dö i replokalen. Jonas Barck höll ställningarna, tack för det.


23/12/01
Dan före Doppare-Dan. Spiral Stairs nye medlem, Dan Eriksson - Stijerna, tyckte att vi skulle repa och så var det med den saken. Vad hade vi att säga till om. Martma vred om storseglet och spände iväg hemåt för att hämta upp resten av bandet. Ett mindre race utbröt i stan och ni skulle bara veta hur nära vi var att köra in i en lyktstolpe. Men som tur var (tyckte i alla fall vi) körde vi bara rätt in i trottoarkanten vid riksost. I bilen satt Joffe, Skräck-Jens, Kräkset och Knas-Basse varpå alla hickade till förskräckt.


22/12/01
Carl och Simon bowlar med Side-Kick Krull från NOAB och sedan bär det iväg för ett jäm tillsammans i vår bananflugsfyllda replokal. Soptipp! Ett mycket trevligt och uppskattat sätt att umgås lokala band sinsemellan. Senare på kvällen såldes det lite demos på Kåtapå bar. Någon hade glömt att stänga av PA:t så det lukta brännt under senare delen av kvällen.


21/12/01
Katarina, Jopp! Jag pratar inte med någon. Ett snöoväder sätter inte stop för Spiral Stairs. Vi tog oss till Skövde för att göra en spelning på Nyfiket. Sture Fjärsnäs styrde bilen över Billingen fär att sedan halka in på parkeringen vid destination Nyfiket. Scenen var trevlig och det hela såg ut att kunna bli en bra tillställning. Men var hittar vi folket? Inte fan var dom där i alla fall. Bara några stycken odefinierbara typer som vi inte vet riktigt vad de tyckte om oss. De sa varken bu eller bä. Men de aplåderade lite ändå. Det var en konstig spelning med varierande monitor kvalité och simonson fick sjunga i en mikrofon som gav ifrån sig 10 000 volts-stötar hela tiden och som därför grillade läpp på ett obehagligt sätt.

Vi öppnade med Original Fryday samtidigt som Martman grejjade med sina trummor och Hallino-Latino följde efter en sladd för att se var den tog vägen. Ja, jävlar vad krångligt det blev men ganska skoj. Kanske den hittigaste låtlistan på länge avverkades men entusiasmen tröt. Vi försökte ändå göra det bästa av situationen. Men betyget på spelningen blir ändå ett mellangig som i och för sig ger rutin. Mongoaktigt skulle jag vilja säga. Med intrasslade sladdar på scen och små 12 åriga babypunkare i publiken så kan man ju säga att - jovisst är det Skövdö alltid. Vi stack hem dirket efter spelningen för humlesaften väntade. Sture Störsk ville ju ha sin beskärda del av alkohålen så vi styrde hemåt. Nu med vår vän Jonas Barck i baksätet som varit ett stöd under våra timmar i Skövde.


14/12/01
TOMTEROCK - Tjoho. Hallin och simonson repade lite på egen hand innan resten av manskapet hade kommit hem. Det var trevligt med ett 7-helvetse gött jam. Sedan var det dags att soundchecka och det gick väl bra. Soundcheck är ju inte direkt det roligaste man kan hålla på med. Man blir bara orolig för hur det ska gå under spelningen. Medn det gick fint för att vara soundcheck. Efteråt gick vi och repade igenom låtarna ett par gånger för att sedan dra hem och göra sig i ordning. Simonson och Carl grejjade med den nya demon för att ha så många att sälja. På en halvtimme fixade Carl nybrända skivor hos supehjälten Nils Lager som gjorde en makalös insats och brände skivor åt oss. Samtidigt satt Simon och ordnade med omslag hemma hos Carl. Detta skedde en halvtimme innan det var tänkt att vi skulle gå på scenen. Nu tänkte vi att vi minsann inte skulle bli sena. Men såklart blev vi det och vi ber om ursäkt för vårat pinsamma beteende. Det enda vi kan skylla på är att vi faktiskt inte satt och latade oss dirket utan jobbade så att svetten sprutade in i det sista och vi var faktiskt på plats klockan 22.00 då skulle spela men då hade redan Clifton Fexmo Band gått på scenen. Spelningen gick bra utan några större indicier, ljudet på scenen var väl inte lika bra som sist vi spelade på EFS men vi kunde reda ut situationen i alla fall. Efteråt krängde vi skivor, framförallt Martman som sålde slut på de 19 skivorna vi hade med oss. Sedan var det kalas med paryhattar och fiskdam.


13/12/01
Lucia var det och ingen lucia såg jag (fredrik) på hela dagen. Inget jag hänger läpp för direkt heller. Hallin och jag repade och sedan riggades det på EFS. Riktigt trevligt med K-R, Stefan, Bolms, Jakob Krull och Per O med flera. Efter det var dags att affischera lite på stan med side-kick Krull, det var ASBALLT! Vi lade staden för våra fötter och alla som kom i vår väg mejjade vi brutalt ner med våra M-16. Ha ha ha ha. Vem var det som sa att man blev snäll av pepparkakor. Vi intog stadshuset och höll några som gisslan. Men vi tröttnade så vi gick hem.


09/12/01
Hur många av oss kommer ihåg programmet sköna söndag. Inte jag i alla fall. Återigen repades det och så där. Sedan åkte vi hem. Jag drack kaffe. Carl ringde. Vi grejja med lite skivor. Sedan drog han och jag läste på till en tenta, spelade lite gitarr och såg på två Hultsfredskonserter med Ash och Yvonne och mindes en särdeles trevlig sommar. Så hade man lyckats kväva ytterligare en söndag.


08/12/01
La Kockaracha brukar vi alltid säga när vi ser en ny fågelart. Vi är ju som bekant ornitologer på våran fritid och så även denna lördag. Vi repade en sväng med hela bandet samlat. Den nya setlistan för Tomterocken gicks igenom och det var ett godkänt och utvecklande rep. Senare på kvällen skulle Hertigen av Martään kolla till Preaching for the Spy without hands på Nätverket medans Carl-Douglas och Fränzy-Stratt drog till Skövdö för att se på the Plan. Väl i Skövdö var det bara muntra miner och en allmän trevlig stämning vilket inte är vanligt i den staden. Carl-Douglas stötte på lite planterade blommor vid resecentrum och är pretty-fucking-internt-kul. Konserten var bra kan de båda intyga och kvällen fortsatte i en studentlägenhet för att sedan helt ta vägen tillbaka på fyllebussen till Lidköping där de båda mötte upp ett gäng pågar utanför en slaffseria i stan. Dessför innan hade man fyllt varsin pudel med snus och tilläggas ska också att det är varning för 45-åriga qvinns på slaffserian.


07/12/01
En fredag så att säga. När den stora massan bakar lussekatter och aktiverar sig med diverse julbestyr som att göra smällkarameller och annat bjäffs så knåpar Spiral Stairs genom att göra klart den nya skivan. Carl och Fredrik numrerade de första skivorna. och de kommer alla bli numrerade till 125. Så är du inte ute i god tid så blir det ingen skiva. Officiellt realese datum är satt till den 14 december då vi också kommer att göra en spelning på Tomterocken på EFS. C och F åkte sedan ner för att ta tag i en ny låt som heter "First class teenage punk". Låten blev klar och pojkarna blev glada i hågen, tog en öl och brast ut i tonårsfnitter. Låten är en ironisk låt med en ironisk text a la Simonson.
Efter att ha repat ett slag så passade man på att prata lite med Oscar (r) som ju är en skön ponke. Nog om det, det var dags för kalas så C och F begav sig hem för att dricka humlesaft som man visserligen redan gjort i replokalen men det är ju standard så det räknas inte. Det var inflyttningsfest och Spiral Stairs var inte sena att ge bort den nya skivan till de båda flickorna i inflyttningspresent. Härrmann saknades liksom Hallinmannen. Den senare kom dock hem under kvällen och mötte upp vid Kåtapå. Härrmann däremot fastnade cirka två mil utanför Lidköping i en hög med sirap och kunde därför inte närvara.


01/12/01
Så var det slut på hösten, Muckasjärvi! Årets kanske äckligaste månad gör sitt inträde med marknadsmässiga och brutala kapitalomvälvningar. Ja, ja det är väl lite myspys också. Glögg är ju gott och pepparkakor med. Men hets och stress, ÄR DET KUL VA! Det var roligare förr, så det så.
Den förlorade sonen kom hem. Visserligen har Karl Hallin aldrig varit förlorad, bara lite långt borta. Men så äntligen var han hos oss igen och vi genomförde ett rep dock utan Carl som tentarepade i GBG. Det spelades lite nya alster som den nya "Am I hard to love?". Vi får se om den kommer med på repertoaren framöver. Det beror lite på var vi väljer att lägga krutet, för det finns ett antal låtar som är nästan klara men som måste repas in och finslipas och så vidare. Outrot vi spelade på Djurens rätt spelningen har också strukturerats lite mer och kommer nog att uppenbara sig någon gång. Nu ska vi repa låtarna till Tomterocken den 14 december, där vi går på klockan 22.00.


17/11/01
Så var det dags att spela igen och denna gång var vi minsann taggade och fraddgande. Efter att ha gjort ett feset mellanölsgig på ett nätverk med lite dåligt ljud samt en portion av oengagemang av det större slaget så skulle vi nu göra slag i saken och göra en bättre spelning helt enkelt. Dagen innan hade simon som vanligt försökt dressera sin nya gitarr så till den milda grad att fanskapets strängar gav vika. Efter en konferens med Daniel Green på ett inneställe i stan fick han ett hett tips om vilka strängar man ska köpa för att få lugn i stugan. Så gjorde han också på lördagen.
Vidare denna lördag gjordes desperata försök att få någon form av ordning på basfronten. Innan Nätverksgiget hade vi endast repat en halvtimme med alla samlade och nu ville nog repa lite mer än så. Det fick bli en timme med allvideosebastian på bas. Vi körde igenom låtarna två gånger om i replokalen några timmar innan vi förmodades stå på scen. En glädjande men lite prekär situation uppstod då pojkvännerna i Noise of a (kanel)bulle dök upp oannonserat för att få ta del av rockens sötma som genomsyrar vår replokal.
Stjärngossarna fick något att tänka på då de var tvugna att dra till sitt scenframträdande, de helt horribla minnesbilderna av ett Spiral Stairs där simon skallde livet ur en mikrofon skulle senare ge NOAB rekordhöga terapikostnader. De spelade innan oss och vi skulle gå på i stort sett direkt efteråt. Men som vanligt skiter vi i tider och sånt där trams. Istället drog vi några bärs och njöt av livet och vem vet, kanske solade vi solarium också. Hur som helst så gick vi på efter att vi värmt upp med både polka och hambo backstage. Mer om själva spelningen går att läsa på livedelen (så snart carls virus har försvunnit). Efter spelningen var vi glada och nöjda. Vi hade hur som helst gjort en bättre spelning än sist och kanske våran bästa hittils. Kvällen flöt på med fin musik, vackra fruntimmer och saft. Avslutningsvis bar det iväg till Bulldogs replokal där många av kvällens hjältar hade samlats. Celebert värre med Mart (DLK) från Ubba. Ja vi hade kul och med de orden rundar vi av dagboken för den här gången och till nästa gång, Muckasjärvi!.


03/11/01
Ragga muffins för helvete! Ja - vi skulle spela på Nätverket var det tänkt och det gjorde vi också. Vi körde dit grejjer hela dagen och soundcheckade lite snabbt med Kjell Späck "så att det lät punk" och sedan grejjsa vi lite och sen skulle vi spela och det var väl lite si och så med det. Det var ju Helloween också så vi tänkte att om vi klär ut oss så gör vi ett gig med bravur. Och vad händer? Alla känner igen oss och börjar ljudligt skratta åt oss. Någon skrek något om senil gubbrock och slängde en (som tur var) urgröpt pumpa som oturligt träffade Martman i huvudet och som i sin tur föll handlöst av smällen ner liksom bakom hängpukan. Carl och Simon blev rädda och slutade spela varpå allvideosebbe brakade lös i ett egetkomponerat jazzepos för bas som praktiskt taget blåser rent hela café Nätverket. Och så levde de lyckliga i alla sina dar.


12/10/01
Jopphejdihejdihejda! En fredag utöver det vanlig Original Fryday stuket. Den här kvällen skulle vi spela live för första gången på ett halvår, nästan.
Dagen börjar med att Carl och Simon, eller Del Sprito som han av någon anledning kallas här, är ute på stan för att införskaffa sig nödvändiga prylar för kvällen. Pågarna går sedan vidare till All-Video-Sebbe för att diskutera kvällens troligtvis halsbrytande scenario. Del Sprito får stryk av All-Video-Sebbes lillasyrra i ett bilspel, han blir då lite bekymmrad och får som straff
ringa hemska samtal till personalen på ett inneställe i stan. Själva mötet leder till beslutet att man ska träffas tio minuter i sex
vid replokalen. Martman, som jobbade hela dagen, kom lyckligtvis till Lidköping halv sex och det dröjde inte länge innan det bar iväg till EFS med hela bandet i en snygg bil. Där fick vi bygga upp hela slagskeppet, även kallad scen, från grunden vilket inte var det roligaste som hänt oss den senaste tiden. Men med rutin och fin känsla lyckades vi smita undan ganska bra.
Efter det hårda slitet smet vi hem och vilade upp oss. Carl, Martman och Del Sprito satt hos den sistnämnde och kastade popcorn på elementet samt smakade av den sammes citrusdrycker. Sebbe bosatte sig på ett inneställe i stan. Ja, så gick det till innan spelningen. Själva spelningen kan du läsa på avdelningen Live. Allright...


07/10/01
En regning och mycket våt söndag mötte Spiral Stairs trötta ögon. fs och Martman hade dagen innan avnjutit en mycket god film hyrd hos Sebbe. Almost Famous är en rekommendation för all er som inte sett den och gillar musik. Denna söndag, som också i folkmun är mer känd som "den stora tapetserarsöndagen" om man tittar noga i almanackan, var ämnad åt affischering i vår stad. Budskapet gick inte att ta miste på: Spiral Stairs spelar på EFS den 12 oktober.
Som en liten extra bonus finns "Spiral pojken" och alla hans vänner på affischerna. Han ville ju så gärna vara med, fan han har ju ballong och allt så vad hade vi för val egentligen. Som en avslutning på det hela rundade vi av med en fika på Nätverket där det bjöds på all möjlig musik (inspelad alltså). En riktig pärla var någon form av en Bamselåt som vi alla kunde glädjas åt. Dagen var nästan till ända och fs sa adjö till Martman som for hem till Värnamo där han numera brukar punktera däck om nätterna samt förläsa inför en liten pudelkennel fyra dagar i veckan. Vi kammade varandras hår en sista gång innan nästa helg som kommer bli en helg i den levande musikens tecken.
PS. alla i Spiral Stairs har löst en helårs prenumeration på Guns and Ammo och så gillar vi George W Bush också. DS.


06/10/01
Som vanligt på lördagar rör sig delar av Spiral Stairs på staden för att se snygga ut. En av anhalterna denna dag var US Musik där Martman införskaffade ett par nya sticks att trumma med och Simon köpte några röda hajfensplektrum. Sen gick de vidare och slutligen hamnade de i replokalen och sammanstrålade med Carl och Sebbe. Carl hade ätit trattkantarellssoppa hos sin grandma och tyckte att det var en intressant maträtt. Sebbe hade inte ätit svampsoppa.
Vi spelade igenom det tänkta setet som ska spelas på EFS och det gick bra. Alla var glada och nöjda och längtade till dagen då spelningen ska äga rum. Efter repet var Sebbe återigen tvungen att tjäna sina kunder i Videobutiken, Carl var tvungen att tvinga sig hem medan Martman och Simon hälsade på Erkan på Pizzeria Amigo. Det var gott och spännande på samma gång. England gick till VM i fotboll. Jippi!
Kommande kväll var av sällan skådat slag. Simon och Martman hyrde en bra film som de tänkte se. Men när de kom in i Simons biosalong var den upptagen av två personer som spelade Bingo-Lotto. I ren förtvivlan satte sig de båda och modifierade affischerna som ska dra folk till kommande spelning på EFS. Det var bland det sjukaste som ägt rum i det köket nån gång sägs det. Affischerna fick helt otroliga modifieringar och det måste bara ses för att man ens ska kunna förstå lite av den magi som ägde rum.
Lagom till Mr. Kronérs slutvinjett var gossarna klara och blegade sedan på filmen som var bra.


05/10/01
Så var det dags igen då. Carl och Simon satt och väntade med stor förväntan på Martman som smitit på en buss från Trollhättan för att kunna rymma hem till Liköping sina kamrater. Sebbe var tyvärr tvungen att aktionera ut filmer på AllVideo så han fick inte vara med. Nu undrar ni kanske varför Sebbe jämt och ständigt nämns i inläggen den senaste tiden. I så fall har ni inte läst förra helgens inlägg. Läs där så ni förstår för kommer inte ges nåt svar här och nu. Ha!
Tycker ni förresten att dagboksinläggen ser fula ut nu förti'n så beror det på att Martman inte fattar hur man gör't snyggt som Carl en gång gjorde. Mmm. Det var tider minsann.
Det ergonomiska bandet Spiral Stairs genomförde förövrigt ett skönt och rockigt rep som var ett av de svettigaste och röjigaste på länge. Långt var det också, fyra timmar eller nåt. På den tiden hann vi dessutom med att spela in lite låtar på ett band med hjälp av en gaggig bandare. Bandet fick Sebbe så att han kunde lyssna på låtarna hemma eftersom han inte hört dom så möe. Efter repet kom Nisse Lidholm till lokalen och han hade med sig Silis. En italienare från Sicilien. Lite senare smög sig gossarna ut på staden. Den var vild och farlig.


30/09/01
Skivmässa i mässen, eller i Parken i Lidköping om man ska vara lite mer specifik i sitt uttalande. Ännu en gång var det Simon och Martman som var i rörelse. Båda två gick omkring och fingrade på all världens olika skivor och la även beslag på ett par stycken var. Kul för de båda att det blev så bra som det blev. Efter mässan fick de ett akut telefonsamtal av Daniel Green, gossen som bor på en gård i Farmington. Han sa att han var hemma, Martman och Simon sa att de skulle komma dit. Men det var en kämpig väg ska ni veta. Först var det en rask promenad till bilnyckelinnehavare som gällde, sen en rask och farlig promenad till bilen. Dessa två promenader tog ut sin rätt. Pojkarna blev svettiga och Martman den stackare fick skoskav som inte vill ge med sig. Nåväl, tillslut kom vi fram till idyllen Farmington och lyckades mixa över ett par låtar till en kanal så att fler kanaler blev lediga på portan. Allt för att vi ska kunna spela in mer smakliga ljud till er...


29/09/01
Långlördag på sta'n! Jippi!!!
Skit samma, men Simon och Martanjang smet fram på staden för att kolla läget lite. Martanjang köpte en jacka för ovanlighetens skull, det är inte ofta han gör det ser ni! Efter det stordådet gick di två och tog en kupp kaffe ser ni. Kaffet smakade som det skulle och di två bestämde sig för att besöka All-Video och ta ett snack med Sebbe som jobbar där ser ni. De tre bestämde sig för att repa lite på aftonen och så blev det också. Detta eftersom Sebbe kommer mantla basen på EFS-spelningen eftersom Hallin inte kan ta sig hem. Alla tåg är nämligen avstängda eftersom det asfalteras om på järnvägen mellan Uppsala och Nairobi.


28/09/01
Ordning och reda, pengar på fredag! Martman och Simon tog tag i sina liv och repade ensamma eftersom Carl och Hallin inte var hemma i Lidköping. Di två pöjkera rev av ett par låtar och körde ett skönt jam i drygt 25 minuter som inte gick av för hackor! Efter repet kom de nya förmågorna Doppler in i lokalen. Det är sköna killar som kan bidraga med ett och annat i Lidköpings musikliv.


09/09/01
Andra dagen av helgen och även andra dagen då Simon, Martman och Carl besöker Farmington för mixande av det kommande storverket. Skivan alltså, om ni inte fattar. Vi mixar två av de starka spåren som ska vara med och alla blir nöjda med resultatet. Daniel Green skötte portan med bravur medan vi bara satt och gav honom order om hur det ska låta för att vi ska nå framgång. För det kan vi lova redan nu, framgång alltså.
Det regnade för övrigt ganska ihärdigt den här dagen i Spiral Stairs historia. Därför fick Carl styra en bil.


08/09/01
Denna lördag var det dags att göra första mixen på vårt nyinspelade material. Daniel Green, herre över digitalportan, höll i spakarna. Ljudet verkar bli bra och vi kommer att ha jobbat mycket mer med denna skiva än föregångarna vad det gäller efterbearbetning. Efter att ha klarat av tre låtar av fem så var det dags för ett efterlängtat rep in da replokal. Vi körde inte så länge men det var naggande gott.
Efteråt drog Carl till Puls för att i kraft av sitt hälsovårdsnämndsämbete provsmaka alla deras drycker gratis. Martman och fs stannade kvar i huset för att jamma med vännerna Beating Bulldogs. Jävligt gött jam i sann improvisationsanda.
Ute stod det som spön i backen och det var både mysigt och lite spännande att få vara i bölldåggs replokal. Magarna blev hungriga så vi drog till det alltid stadigt besökta JVG. De flesta av oss tog en normal meal medan en person som vill vara anonym
tog en fiskmeal. Alla, utom han själv förstås, höll på att gå sönder av skratt och stoj. Till och med personalen började dansa discodans av glädje. Ett litet mobbingscenario uppstod, och vi som mobbade ber så mycket om ursäkt. 
Vi blev mätta och belåtna och därför åkte vi vidare till Läckögrillen för att suga i oss var sin mjölkskak. Och det var ju gott, om nu någon vill veta. Ja, sedan fick vi åka bromslös Skoda och sedan tog dagen nästan slut. Carl ringde från toaletten på kåtapå bar. Vi bestämde att vi skulle upp i ottan för att slutföra den första mixen av skivan på söndagsmorgonen.


07/09/01
Denna fredag var det stadskamp i Lidköping. Men Spiral Stairs lyckades undkomma genom att sätta sig i säkerhet i replokalen. Carl, Simota och Martman repade första lite ensamma innan två pojkar ur The Noise Of A Bullet dök upp och ville titta och lyssna på sina hjältar. Det var kanske inte det mest seriösa repet i historien, men några låtar spelades med blandat resultat. Efter ett tag kom Karl "Halland" Hallin in i lokalen direkt från Uppsala. Han grep tag i basen och var med på det oseriösa repet en kort stund. Pojkarna från T.N.O.A.B. blev rädda när Hallin kom och gick fram till den otäcka stadskampen i stället. Ännu en stund senare dök Björn upp och rensade replokalen från överflödiga pukor och andra attiraljer som tog onödigt utrymme och plats. Sen var repet slut och det var inte mycket att göra åt.
Senare på kvällen var Spiral Stairs ute på skilda håll. Martman och Simon var på en grabbig fest medan Carl och Karl var på en snillrik blandfest. Alla utom Carl, som var på äventyr, strålade dock samman på stan lite senare tillsammans med annat kul folk.
Natten blev vådligt omhändertagen av oss!


02/09/01
Dagen efter en kanonföreställning av manskapet i Dipper. Två dagar av allt för lite sömn och så vaknar man upp och det är dags att repa. Martman och jag (fs). Min sanne barndomsvän och tillika trumstocksbödel. Tänk att vi slogs och levde jävel med varann när vi var små. Man kan säga att vi båda har tämjt varann till något med grymt flow.
HELVETE vad det svängde idag då! Nya låten Excellent Student (disco sucks type kid) blev klar. En låt vars grundriff har legat lite vid sidan om men som nu blivit klar. Helt och hållet också med text, stick och en jävla massa ös. SVETT SVETT och SVETT och så var det klart. Efter att ha repat några gamla låtar också gick vi hem och åt.
Martman skulle hem till Sörmland igen och arbeta så vi gick till terrassen och avnjöt en mastigt mumsig kaffetår. K A F F E är japanska och betyder lycka och frid i själen, så därför dricker jag oerhörda mängder. Där satt vi och tänkte ut nya dräpande setlistor till kommande spelningar. Vi hoppas få spela lite live snart för det har varit skralt på fronten. Mycket nya låtar blir det, en kniv har skurit upp den kreativa ådran och nu forsar blodet.


01/09/01
Saknaden av Carl och Karl är stor, men för att kunna överleva den enorma längtan som infinner sig måste Martman och Simon rehabiliteras. Denna kväll bjöds det upp till dans i Alingsås och gossarna tog med sig två andra pojkar i en outtröttlig bil och for iväg vid 18-tiden. De kände att detta kanske kunde hjälpa deras behandling på traven.
Allvarligt talat! Det var rockfestival i Alingsås. Band som Sahara Hotnights, Dipper, Silverbullit och andra trevligheter stod för musiken och sånt är aldrig fel. Bäst i öronen på M och S var grabbarna i Dipper och snyggingarna i Sahara Hotnights.
På Dippers spelning stod M och S längst fram och fick äran att ta den energiske sångaren Joachim Leksell i hand samt dricka ur hans vattenflaska. Det var kul och gott. Spelningen i sig var alldeles perfekt och Leksell bjöd på en scenshow av sällan skådat slag. Sista akten för kvällen var Sahara Hotnights och de bjöd på en skön tillställning som sig bör.
Efter den här kvällen var längtan efter de båda herrarna Carl och Karl kanske lite mindre påtaglig och M och S somnade in med en glad min på sin mun.


31/08/01
Vilken enastående kväll! Trots att bara halva Spiral Stairs kunde vara närvarande i sta'n under fredagen blev det en sanslöst trevlig afton. Carl och Karl var i sina nya hemstäder Göteborg respektive Uppsala medan Martman och Simon tog tjuren vid hornen och traskade iväg till EFS, eller EFSCH som det egentligen heter enligt vissa. Kvällens enda akt (för det var ju tänkt så eller?) var The Noise Of A Bullet som gjorde en bra spelning på deras ettårsdag! Ettåringarna menade dock att delar ur Spiral Stairs hade lovat att även vi skulle spela denna kväll, men förmodligen är detta endast en ful lögn då ingen i Spiral Stairs har sagt detta. Det skulle i så fall ha sagts på Solkult men vi spelade ju inte där och kan alltså inte ha sagt nåt då. Men nu struntar vi i det och lovar alla att vi kommer spela på EFSCH någon gång under hösten/vintern.
The Noise Of A Bullet ja... Ett år som band är inte illa. Det måste ju givetvis firas tyckte dom och även Martman och Simon. Därför ringde 1/4-del av T.N.O.A.B. till taxibolaget Rock By Taxi och beställde en fet limousine-taxi! Det är Rock 'n' Roll rakt igenom! Födelsedagsbarnen + Simon + Martman + en tjej från Hagnesta Hill smet in i taxin, bort från våldsamma groupies som ville hänga med. Sen gled gänget omkring runt torget i den snygga limousinen och alla människor förstod direkt att det var rockers som cirkulerade runt torget.
Efter den lyckliga resan traskade sällskapet fram till torget, ställde oss på rådhustrappan och förgyllde staden genom att framförallt Simon spelade munspel och de övriga dansade och var snygga! Hejdlöst kul och roligt!
Tyvärr tog även detta slut och var och en drog vidare till nästa destination. Martman och Simon smet in till ett stängt All-Video och pratade med f.d. Spiral-bassisten Sebbe för att sedan fortsätta till ett ställe med fult namn där en öl avnjöts.
Natten var nu kommen och de båda Spiral-pojkarna kände att sängen var det mest intressanta för stunden.
Knappast en vanlig kväll...


25/08/01
Dagen då Solkult tog ett kliv framåt och nio kliv bakåt...
Simon och Martman laddade upp inför festivalen genom att besöka La Stadá Estradá på förmiddagen. De fikade, såg snygga ut och Simon köpte en sanlöst skön skiva med Strokes som de senare på eftermiddagen lyssnade på ett par gånger. De pratade dessutom med f.d. Spiral Sebbe, han var trevlig och snäll som vanligt. Carl hade däremot en minst sagt annorlunda uppladdning. Han var fast på de Brittiska öarna eftersom hans pass, helt utan förvarning, hade gått ut. Vad han gjorde i GB kan ju sägas också. Han hade varit på en skön konsert med hans idoler och hjältar i Guided By Voices. Hallins uppladdning var inte officiellt känd och därför uttalar vi oss inte om det p.g.a. risken för missförstånd och onda rykten.
Solkult ja...
Nu såg inte de närvarande Spiralgossarna alla band och kan därför inte uttala sig för mycket. Men man kan nog ändå säga att Spiral Stairs hade platsat lätt på scenen en afton som denna. Förmodligen hade vi varit ett av de bättre framträdandena också utan att vara för trångsynta. Nåväl... Så är det ibland...
Simon och Martman gjorde iaf lite nytta då de lyckades ragga lite spelningar. En spelning på EFS är nog så gott som klar om vi bara vill, vidare har vi en spelning på en tillställning med Djurens Rätt som är så gott som klar, sen har vi kanske en spelning på kåren i Trollhättan som med lite snack kan håvas in, samt en möjlig spelning i Falköping om vi snackar med Uno. Men vi får väl se vad som händer i framtiden...
Okay! That's all for now slackers!


19/08/01
Det blåser storm ute och veckodagen är en söndag. Fasiken vad det blåser ute alltså, motvind hela vägen till replokalen minst. Men trots detta samlas de tre muskedunderpojkarna Carl, Martin och Fredrik i replokalen vid tvåsnåret. Karl Hallin var tyvärr icke närvarande p.g.a. att han befann sig i Uppsala där hanska bo och studera ett tag framöver. Undrar varför alla ska flytta så långt bort egentligen!? Skrutt och melon...
De tre närvarande gjorde i alla fall bra ifrån sig då de lyckades knåpa ihop ett nytt paradnummer kallat Original Fryday. En läcker låt som är ganska kort och skön. En glad och Clashig låt med en lite aggressiv refräng som grädde på moset. Helt klart en favoritlåt bland alla, det kan man nästan lova.
Egentligen var det inte mer att säga som var av intresse, men nämnas bör att Martin var nära döden på vägen hem. Han for nämligen med en hiskelig fart nedför cykelbron, som går över järnvägen, med sina inlines och höll på att falla offer för en sanslöst olämplig bil som kom på Majorsallén. Men till allas lättnad överlevde gossen. R.I.P.


16/08/01
Hej älskade läsare! Det var sannerligen ett tag sen det hände nåt på den här sidan. Men det har sina förklaringar. Det har inte hänt så mycket i Spiralernas värld förstår du. Egentligen borde det kanske gjort det med tanke på att gossarna håller på att spela in en skiva men icke. Fåglar har viskat i mina öron att fem låtar är så gott som halvfärdiga i alla fall. Det enda som fattas är bas, sång och lite smått och gott. Tyvärr har Hallin-bas-gossen inte varit så alert den senaste tiden, därför har det hela stelnat likt blod. Fast om man blöter upp det lite så ska det nog ta fart igen. Givetvis tänker du nu att: "Men kan dom inte spela in gitarr och trummor på andra låtar då?". Svar: Nää, det går inte då Martin-trumm-gossen är i Trollhättan och sliter som en stackare på Saab, samtidigt står Simon-melodimästar-gossen och sliter på diverse skolor i Lidköping. Och trummorna spelas in först nu förtiden... Vi hade givetvis gjort det om vi bara hade haft möjlighet, för vi vill gärna att alla ska ha en skiva i handen så fort som möjligt.
Nu ska jag berätta vad Carl-gitarr-gossen gör. Han är i Båstad och besöker sin arma moder tillsammans med två småpojkar som är hans vänner sägs det. Ingen vet dock var han lyckades få tag på dom, för en dag stod dom bara där utanför hans dörr och frågade om Carl var inne.
Medan Carl är i tennisstaden och Martin-Simon-gossarna jobbar står Hallin-bas-munken på Fazer Bröd och jobbar. Besök deras hemsida på http://www.fazerbrod.se om du vill veta vad dom sysslar med. Han står där i alla fall och lyssnar på musik, spelar lite kort med damerna och tjänar enorma pengar som han sedan eldar i sin kamin. Den köpte han förresten ganska billigt på Överskottsbolaget, rykten säger att priset låg runt en hundralapp inklusive tändstickor, ved och skorsten. Men rykten kan ju även de ljuga, så vi tar det med en nypa salt.
Nästa helg är det Solkult... Utan Spiral Stairs på scenen... Dom får skylla sig själva, dom fattar ju inte sitt eget bästa och då är det bara att bli arg på dom som hjälper... Lidköpings befolkning vill ju faktiskt höra bandets nya alster samt en och annan klassiker. Det sägs att folk blir glada och tycker om det, men det skiter väl en del i tydligen...


01/08/01
Mitt i veckan i princip. Men vem har sagt att det är förbjudet att repa på en onsdag? Inte nån vad vi vet... därför gjorde vi't!
Martman, Simon och Carl var nere i replokalen först, sen kom Hallin. Han kom efter oss. Carl var där först. Solklart!
Vi repade på lite läckra låtar och gjorde en ny delikatess! Peltor The Vulture, en kort och helt underbar låt. Man blir ju glad bara man hör titeln, när man sedan hör låten blir man så glad att man ramlar av stolen! Hugo från Reaching är Hu' Go som helst...? Han gillade låten iaf det syntes på honom och han sa det också. Sen drog vi hem och käkade glass, kollade på tv eller stack ut eller nåt... Ingen aning!


29/07/01
Sköna söndag, soligt och lite blåsigt om minnet inte sviker. Jajaja... vem bryr sig om vädret egentligen? Det är ju för bövelen ingen vädertjänst vi sysslar med på den här sidan!
Carl tog kommandot vid ratten och föste in de övriga bandmedlemmarna i bilen och styrde mot Daniel Greens hem. Det ligger ute på landet nästan och om man vill kan man träffa på olika arter av djur. Men eftersom det inte är nån interaktiv djurpark vi driver får vi ta det en annan gång. Vi skulle nämligen spela in lite gitarr på några av våra goa låtar. Dessutom lade vi på tamburin och handklapp på... Golden Gaze bland annat. När vi spelade in handklappet lyckades vi få med Kicki, som är Daniels hushållerska eller nåt. Hon skötte sig utomordentligt får man nog säga.
En negativ sak med den här dagen var att det var många flugor i omlopp, negativa kryp...


21/07/01
Det var denna dag det skulle avgöras vilka som var bäst i fotboll. Spiral Stairs skulle möta Beating Bulldogs i en het match.
Men först måste det bara påpekas att det regnade som aldrig förr ungefär en timma innan matchstart. Det kom förmodligen miljarders liter på bara nåra ynka minuter för det blev översvämmat lite här och var i Lidköping.
Nu tillbaka till matchen. Det var ju meningen att båda banden skulle ragga ihop lite vänner så det skulle bli en ordentlig match. Men Bulldogs har förmodligen inga vänner som kan spela fotboll. För när hundarna kom så var de bara fyra stycken, kanske en aning lite med tanke på att vi hade lyckats få ihop en gedigen samling atletiska vänner. Nu fanns det ju inte så mycket att göra, alla ville ju spela fotboll, så vi fick låna ut hälften av våra kompisar till Bulldogs så att matchen kunde genomföras.
Matchen var enormt jämn och bjöd på en del läckerheter. En eloge borde nog Martman och Simon få då de fick dra att tungt lass i det äckliga målet. Carl får en liten också för han stod i slutet av matchen, men dom andra två stod mest. Hallin var inte ens med i matchen då han hade nåt annat för sig. Ingen vet vad...
Matchen skulle vara avgjord när ett lag hade gjort tio mål, men det var så jämt att det gick ända fram till 13-11 och segern var ett faktum. Spiral Stairs hade vunnit den första, men förhoppninngsvis inte sista, matchen mot kamraterna i Bulldogs!


16/07/01
Till en början en ganska fin dag. Efter ett par timmar lite gråare. Tillslut ganska ruttet väder med regn som en del av innehållet. Men trots detta lyckas Spiral Stairs ta sig till replokalen och genomföra ett ganska okay rep.
Simon var en aning uppslukad av stundens allvar, eller om han var förälskad. Svårt att avgöra. Martin var lite trött i armen, kan bero på väderomslag. Hallin mådde lite dåligt, förmodligen en släng av Santiagobacillen. Carl var pigg men blev allvarligt sjuk då han åt upp en godis som hade legat under soffan länge. Men det var inte värre än att vi drog av nåra goa låtar modell lite äldre. Sen lärde Hallin ut sitt nya alster som inte har nåt namn än, men det blir nog en go låt för det. Refrängen bygger på klyschor. Boarding Pass, det får man om man har varit ute på flygtur. Simon spelade upp vad som troligen kommer bli en stor hit med namnet Boarding Pass. Den var nog uppskattad av tjuvlyssnare i alla fall. Mintchoklad av allra finaste sort finns inte i replokalen så vi åkte hem.


11/07/01
Nu var det äntligen dags för lite inspelning av trummor till den nya skivan igen. Egentligen borde vi hunnit med mer än vi har gjort, men slöhet tar död på alla som har ambitioner. Men bättre lite än inget...ännu bättre med mer iofs...
Klockan 14.15 ungefär träffas Carl, Martin, Daniel Green och ljud/prylmannen K-R i replokalen. Efter en och en halv långsamt seg ljudfixartimme, kanske var det mer, blev ljudet acceptabelt och inspelningarna kunde börja. Den nya men ändå ganska gamla låten Instrument Output spelades in först. Det gick ganska smärtfritt. Sen var det dags för ett nytt alster, låt oss kalla det Wallpaper 2 så blir det mer spännande. Det var en del problem för den trögfattade Martin att lära sig låten men efter ett par repningar så blev det nog ganska bra tillslut. Vid 17-tiden damp det ner en Simonson i replokalen. Han hade tillstånd att komma sent då han hade tjänat Lidköpings Kommun under dagen. Han var ledare när Golden Gaze spelades in. Även den låten är ny och smakar mumma i varje mun. Hugo från Reaching råkade trilla in i replokalen också, han hade tjänat Postverket under en del av dagen och ville väl ha en lugn stund hos oss. Ingen nämnd ingen glömd... Björn kom ju ner också, men en fyrtolva och lite annat lattjo. Han var uppträdde moget och ambitiöst rakt igenom. Sådär, nu vet du nog allt som kan vara kul att veta...


?/07/01
Simonsons inlägg...kommer det snart? Vi repade iaf...Kolla om det kommer i morrn...


25/06/01
Dagen efter AC/DC...
Inget intressant har hänt men det ska komma lite information om vad bandets alla medlemmar ska göra under de kommande veckorna, dagarna och dylikt.
*Martman ska jobba två veckor till innan han får en välbehövlig semester.
*Simon ska jobba ett tag till också, han tycker inte om't men gör't ändå. Starkt! 
*Carl ska åka till Roskilde festivalen i Danmark och leva livet...
*Karl ska till Roskilde festivalen i Danmark och leva livet...
Förhoppningsvis kommer alla överleva dessa bravader så att skivan blir klar under sommaren. Det ska den bli!


24/06/01
GÖTEBORG, ULLEVI, AC/DC!
Ja, äntligen var dagen kommen då de fyra glada snyggingarna Carl, Daniel, Martman och Simon skulle på konsert utan föräldrar i den stora staden Göteborg. Det kändes lite overkligt för dom att vara helt utelämnade till den stora världen som tillhandahåller saker som kan anses olämpliga för gossar som dessa. Men nu var de i alla fall på väg till det stora äventyret. 
   Klockan 13.20 ungefär lämnade kvartetten den trygga staden Lidköping bakom sig och närmade sig Götet med hög hastighet. Simon var chaufför av den röda Volvon och styrde med van hand och stark vilja mot första anhalten som var Bögens utanför Alingsås. Där tog man en liten bensträckare med allt vad det innebär. Man kanske ska tillägga att inne i Alingsås utförde Simon ett bromstest för att verkligen vara säker på sina medpassagerares säkerhet. Detta utförde han bakom en bil som stod och väntade på att få komma in i en rondell. 
   För att göra sina medtrafikanter medvetna om vad som egentligen var på gång tog Carl fram sin artistiska talang och ritade två snygga AC/DC lappar som tejpades upp på båda sidor om honom i baksätet. Daniel var till god hjälp då han visade hur Carl skulle skriva genom att visa sitt tryck på t-shirten. Martman satt i fram och var hantlangare och ifyllare av en textlapp. Givetvis skrev vi dit Spiral Stairs på en av lapparna eftersom det var vi som var ute på turné, så när som på Hallin som var fast i Kiruna.
   När vi närmade oss Göteborg körde vi om en svart minibuss fylld till bredden av spralliga hårdrockare som skulle på AC/DC. När de fick se våra snygga lappar i rutorna blev helt galna och glada. Vi såg i backspegeln att det tummar som pekade uppåt. Några ögonblick senare var det mer liv i bussen och plötsligt tittade det ut en manlig bakdel. I folkmun kallas detta för att mona. Det var uppskattat av hela bilen och humöret var mycket bra!
   Tillslut var vi framme och efter lite krångel hittade vi en parkeringsplats. Vi tog'n... När vi kommit 20 meter från bilen tar plötsligt Simon ett ordentligt andetag för att sekunden senare blåsa ut en av de största och gulaste snorblafforna i historien. Den hade han samlat ihop under en veckas hårt liv i Hultsfred och nu kände han alltså att det var dags att lägga den festivalen bakom sig. Blaffan var läckert äcklig och de fyra gick vidare med visst illamående i kroppen men ändå lite imonerade över vad han egentligen hade uträttat! Efter bravaden delade sig gruppen och Carl och Daniel gick för att möta Carls syrra medan Martman och Simon gick å käkade.
   Sen var det dags för intrång på Ullevi. Martman och Simon fick utomordentliga platser långt fram och var nöjda, Carl och hans följe fick plats längre bak men de var också nöjda. Förbanden var sega och därför nämns de inte. AC/DC var goa och rockade precis så mycket man hade förväntat sig, om inte mer! Det var läckert att vara där alltså, man var glad och nöjd efter konserten!
   Simon lotsade Martman till bilen då denna hade bättre koll på Göteborg än den andre. Där satt dom och diskuterade livets skola medan de väntade på Carl och Daniel som kom efter ett bra tag. Carls syrra ville ha skjuts hem till Hisingen vilket accepterades av Simon the Driver. När han körde ut från parkeringen var det ännu ett bromstest, denna gång var det dock en bil som kom från vänster som fick bromsa då Simon inte var riktigt uppmärksam. När den händelsen precis hade försvunnit ur tankarna kör grabben ut mot enkelriktat och bevisar att det går att köra mot enkelriktat också...
   Hemfärden går fint och Carls syster lämnas på Hisingen, Martman i Trollhättan och resten i Lidköping.
For Those About To Rock, We Salute You!


22/06/01
Det har inte hänt så mycket på sidan den senaste tiden. Så först kommer en resumé av vad som har hänt i de senaste avsnitten.
   Vi har börjat spela in den nya skivan. Trummor och gitarrer är inspelade på tre låtar än så länge. Mer kommer! That's all...
Nu till det aktuella avsnittet.
Midsommarafton och den ädle Aron Erstorp bjöd in till partay! Det var ett partay av slaget ladapartay ... och då syftar vi ej på bilen Lada. Nåväl, det var massor av trevliga folk som förgyllde tillvaron för de två hjältarna Simon och Martman. Carl var inte där från start utan dök upp senare som en joker medan Hallin sannolikt var i Kiruna och firade midsommarsolståndet med sin renfarm. 
   Ryamatta... När Simon och Martman kom till platsen med ett enormt följe av snälla medmänniskor var det dags att få upp midsommarstång modell liten men snygg. Det var inte det lättaste då familjen Erstorp inte har skött om sin mark utan låtit den bli till stenhård tundra. Tillslut stod den dock där eftersom Spiral Stairs vet hur man drar ett spett i marken! Den var vacker som en dansande älva som var på bal...
   Sen var det matdags. Vi grillade lax och den alltid lika pålitlige Martman lyckades tappa(?) ner en av dessa läckerbitar på kolen som låg under gallret som hade minimala hål där man kan tappa ner saker. Men det gick ju ändå...
Efter maten var vi präktigt mätta och ville jäsa och släcka törsten. Några eldsjälar drog dock fram kubbspelet och Martman gick in i ett av lagen som coach och lagledare eller nåt ... dock utan framgång vilket ledde till att han drog sig tillbaka. Simon var ute på äventyr och slapp se detta miserabla utövande från hans vapendragare. Sen ville vi spela fotboll istället ... då kom Simon tillbaka! Tjejerna bestämde lagen ... Killarna mot Tjejerna. En utmaning som man inte kan neka till. Killarna vann med 18-2 eller nåt i den stilen. Dom var ju bättre! Det var verkligen kul med fotboll och en del tjejer vr modiga och spelade barfota. Det är farligt eftersom naglar kan lossna. Efter idrotten var det sedvanligt flow som gällde ... Man gled omkring, snackade och hade trevligt... andra gled mer än andra. Simon gled ganska mycket... Under denna era kom Carl på besök. Kvällen löpte amok ... sin gilla gång och tog sitt slut till slut.
Det var en mycket trevlig fest och Aron ska ha en lite eloge för att han lyckades med detta kalasarrangemang. Utan honom hade det inte gått ... eftersom han bodde där vi var.


26/05/01
Rep. Alla utom en oåtkomlig trött Karl Hallin for till replokalen och genomförde ett av de sköna hängrepen som bara Spiral kan åstadkomma. Man sitter mest och hänger, snackar lite och spelar nåra låtar och gör nån ny låt. Kanske inte färdigt men ändå delar av den. Detta gjorde vi även denna dag. Vi spelade också lite på Bathing-gown för första gången på typ över ett år. Det gick så där. Gladheten var där iaf vilket är bra. Kvällens aktiviteter var grillfest hos hjälten Per Hallberg, gitarrist och sandalbindare/ätare. Det var kul för Martin och Simon. De tyckte han gjorde't bra om man säger så. Han hyllas lite nu... så där.
   Det var många trevliga folk även på detta kalas. Det börjar bli en vana nu. Under aftonens gång kunde man höra allsång på låtar från 60-talet fram till sent 90-tal. Helt otroligt! Carl och Karl var bara där ett kort tag innan de flydde till en annan fest under svordomar och hot om stryk. Carl kom -->emellertid<-- tillbaks och mötte upp med grillpersfolket när dessa förflyttade sig till Italia för vidare festande. Alla festade inte dock men Carl och Karl gjorde't som sig bör, även Martin och lill-Simon fick i sig några öl och alla var glada och nöjda.


25/05/01
Bandet var aningens upprörda efter spelningen i Skara, men det gick över efter ett tag. Ingen orkar egentligen bry sig om såna saker. Därför gör vi inte det heller. Simon och Martman var på stan och såg snygga ut med några vänner. Det blev fika vid Rådhuset som slutklämm. Det var inget rep denna dag, däremot var det fest. Senare på kvällen samlades nämligen bandet hos en vänlig själ vid namn Jonas. Där satt de och var trevliga och snälla. Det var fint väder också. Bra för alla.
   Ännu senare drog folket i skaran (inte staden Skara) ner till Framnäs där det var fläkt och fart. Man kunde skåda mycket roligt folk i rörelse. Dessutom kunde man höra en bandspelare som knöka ut toner i luften likt en mistlur i dimma. Carl och Karl var svåra att greppa medans Simon och Martman tog med sig ett gäng till Läckögrillen för ett mål mat i den sena kyliga natten. Efter maten greppades Carl utanför Shell/Select-skiten. Simon ville ha kaffe så de gick in på Shell (snart får vi reklampengar) och ett par för ovanlighetens skull vänliga Securitasvakter satte på en kanna till den hjälplöse Simon. Han var nervös i deras närvaro då han har varit inblandad i både det ena och det andra på sistone. Det var kul ... hehe ... Sedan tog natten ut sin rätt och förde de små hemåt ...


24/05/01
Skara - staden där alla slåss
Kullenfestivalen - Om du vill få oväntat beslut
Spiral Stairs - bandet som älskar alla ... nästan
Livedelen på sidan - Om du inte fattar vad som står här.


23/05/01
Unplugged på EFS ... det kan ni läsa om på livedelen om ni vill veta mer om't. Men man kan ju nämna att Martman inte fick vara med. Han hade varit olydig och straffades med att få stå vid sidan om ... stackar'n. Fast han fick ändå vara på scenen tillsammans med två grabbs från Bulldogs. Men det var ett straff för att övriga Spiral Stairs var sena ... fast det var de inte egentligen ... Nåväl, Martman fick beskåda felspel från Simon och skönt orgelspel från den samme. Efter spelningen tog sig Simon och Martman modet att tillsammans med Aron, Per och Danmarks-David skrida iväg till Gabriel där det pratades och togs en öl eller två. Stämningen var av det allra bästa slag. God och snäll mot alla i församlingen. Samtidigt på annan ort roade sig Carl med andra Lidköpingsprofiler och hemma i sin säng sov en trött Karl Hallin som skulle jobba följande morgon kl. 06.00.


13/05/01
Söndag. Dagen efter spelningen. Vädret är fint. Synthen och en trummstol ska hämtas i skolan. Detta åtgärdas under dagen. Simon och Martman cyklade till skolan vid middagstid och träffade Baarchman som sa att skolan öppnas kl 14 ungefär. Gossarna drog till stan där de köpte var sin asgo glass som de åt glupskt på en parkbänk vid rådhuset. De åt och pratade samtidigt som de såg snygga ut. Sen åkte de hem för att ordna en bil som kunde sköta transporten för instrumenten. Carl fick följa med eftersom han ville se snygg ut, med rätta, samtidigt som de två andra. Det var gött att åka bil i sommarvärmen och de lyssnade på läcker musik samtidigt. Fountains of Wayne var ett av banden på bandet.
   Efter jobbet drog de tre hem till den fjärde, Karl Hallverka. Där lyssnade kvartetten på en MiniDiscinspelning av spelningen. Alla konstaterade att det var en helt ok spelning. Läs om'n under livedelen på sidan. Undrar varför det heter Live ... jaja ... vi blev glada och hade roligt åt inspelningen. Det var bra som en handske. Sen lämnade de Hallverkahuset och var och en gick till sitt.


07/05/01
Carl åkte tillbaks till Uppsala idag. När han kom dit så gjorde han dock lite för att främja Spiral Stairs äckligt goa musik. Han kopplade in sin porta i datorn och förde över de nyinspelade låtarna och gjorde om dem till MP3:or. Nu är det upp till den killen som ska fixa samlingen, den mystiska samlingen, om han vill ha med dessa två Spiral Stairs låtarna. Förhoppningsvis vill han det, annars kan han ...


06/05/01
Denna dag skulle Hallin äntligen lägga sin bas på de två låtar, Instrument output och No reason to smile, som ju nästan var färdiginspelade och som förhoppningsvis kommer att vara med på den mystiska samlingen. Detta skedde efter en lätt spänd stämning mellan Dalemo och Hallin och det gick till slut bra. Senare på kvällen sjöng Carl in sången på No reason to smile och båda låtarna var nu kompletta. Efter det spelade han bowling med Tobbe, Eva och Kicki. Det var kul tyckte han, då han vann bowlingen.


05/05/01
En anings sega efter föregående dag/natts upplevelser samlades de snygga bandmedlemmarna i replokalen. Det var meningen att vi skulle repa igenom det oerhört sköna setet som ska spelas på Operation Nattverke. Så skedde också. Dock med ett litet avbrott för lite fotboll med den älskade nyckelpigebollen. Det var kul, tyckte alla som var med, även om BK Tåg har placerat ut feta och fula husvagnar som störande mittbackar. En dag kanske vi rycker ut elen till dem, det är i alla fall påtänkt. Tillbaka till repet ... det gick väl sådär om man ska vara ärlig, i alla fall första gången vi körde igenom låtarna. Andra gången gick det bättre. På lördag när vi ska spela låtarna live ska det gå jättebra. När de nu ännu snyggare bandmedlemmarna åkte därifrån var de i gott sinne och mage. Det var nu kväll och alla var glada och nöjda.


04/05/01
Detta var en fredag då Spiral Stairs var på fest tillsammans med massa andra folk som älskar Spiral Stairs och som Spiral Stairs älskar. Festen var placerad långt ute på tundran, Sjöluna kallas det i folkmun och ligger mest avsides av allt. Men det var inte så jobbigt att åka dit då hela AC/DC-gänget, bestående av Crl, Mrtmn, Smn och Dnl, hänförde en gigantisk samling cyklar och dess förare till tundran med stor säkerhet. Väl där hade man enormt trevligt, för att inte säga enormt trevligt. Folk dansade, pratade och umgicks på de mest underliga sätt, men trevligt var det, som det brukar vara när alkoholen flödar. Ryktet säger att en av hjältarna i Spiral Stairs umgicks mer än andra, med någon annan, men vi behöver inte nämna hans namn, som är Fredrik Simonson.
   Karl Hallin, bassist och fast i RnB-träsket, var DJ tillsammans med Jonas Barck. Karl Hallverka var aningen motstridig när det gällde Spiral Stairs vara eller icke vara i högtalarna, men Barck fixade så att Summer in my shoes spelades. Detta uppskattades av folket och alla var glada. Hallverkor insåg att Spiral Stairs är älskade och var konstigt nog mäkta förvånad över detta självklara faktum. Klockan blev efter några timmar mycket och det blev natt och morgon. Hallin, som anordnade festen med bla Tobbe och Nisse, slängde handgripligen ut Carl vid 7-tiden bara för att Carl hade roligt. Detta var inte direkt något man borde göra med någon i samma band. Men vi vet ju alla att Hallin är/har varit med i Rodrick Elliot och där är ju inte stämningen lika hög som i Spiral Stairs.


02/05/01
Nu har det inte hänt så förbannat mycket med Spiral Stairs på någon vecka. Det enda är väl att vi fått klartecken att va med på samlingsskivan vi nämnt tidigare. Det är ju i och för sig en väldigt bra nyhet men ingen vi har orkat dela med oss av. Vi ska försöka att få upp lite bilder på sidan. Typ från den senaste spelningen på Nätverket och så. I morgon åker Carl hem till Lidköping och Martin kommer dagen efter. Kan Carl bara fixa en ny adapter till sin porta så ska de tre låtarna vi vill ha med på CDn bli helt färdiga och bra som fan. Hoppas och tror och vet vi. Det är hockey-VM nu om nån nu bryr sig. Det kan va kul att se på men nu i början är det ju lite tråkigt. USA idag kan väl bli ett litet problem men Sverige bör vinna hyfsat lätt ändå. Sen är det ju bara lite mer än en vecka kvar till våran nästa spelning då vi ska rockar arslet av alla. Hoho, det blir kul det. Gå nu dit och stödj oss!


19/04/01
Carl är tillbaks i Uppsala, Martin sitter och ugglar i Trollhättan och allt är som vanligt. Vi spelade in lite i påsk som Simonson så beundransvärt skrev i gästboken. Vi var lite sega men lite blev det. Instrument output är i stort sett klar, Hallverka ska bara lägga på bas, om han nu skaffar sig en nån gång. I No reason to smile fattas bas och sång, detsamma gäller våran nya coola gamla låt So she said - acid head. Fast grejen är att vi inte kunde spela in mer av de låtarna eftersom Carl pajade adaptern till sin porta, och då gick det inte att seriekoppla hans och Daniels porta så så ... Men det ska göras färdigt nästa gång alla är samlade i Sveriges musikmetropol, trots att alla Lidköpingsband får jobba i skuggan av "Lidköpingsbandet" Lambretta, hur nu man kan vilja spela med ett sånt extremt popband att överträffa. Vad detta så kallade "Lidköpingsband" gör nu är det ingen som vet, eller bryr sig om, kanske, vi får se.


11/04/01
Onsdagen har precis börjat. Klockan är vid skrivandets stund ca 00.20. Seinfeld har just slutat på TV3 och Carl har precis hört What's so special about Arkansas? på allas vår amerikanska favvo-radiostation WLUW. Det var inte första gången vi spelades där och säkerligen inte heller sista. Om du snokar runt på www.wluw.org lite kan du se att vi ligger på Top 30 listan för programmet Independent Music Format vilket betyder att vi måste spelas minst 2 gånger per dag och med tankte på att vi legat på den listan i typ 3 veckor så måste vi ju ha spelats ett antal gånger. Det är ju ballt.
   Eftersom Carl åker hem till Lidköping nu så kommer inte hemsidan bli uppdaterad på en vecka eller så. Vi ska givetvis repa som rediga får. Och vi ska spela in tre låtar färdigt. Dessa är Instrument output (halvklar), No reason to smile och So she said - acid head. Har vi tur så får alla dessa vara med på en cool samlings CD. Vi har ju många andra låtar vi måste lära oss också. Vi har planerat att spela många nya låtar på Operation Nattverke 12 maj. Delta i Spiral Stairs Quiz! och i den nya omröstningen. Heeeeeeeeeeeej!


07/04/01
Idag är det lördag. Det kan i vissa fall betyda fest, i andra inte. Förra söndagen köpte Martin ett trumset. Det är bra, fast det ska han ha i Trollhättan så länge. I Lidköping står ju Björns fina paket än så länge. Och i metropolen i väster repar ju Martin också med sitt andra band, Hwang. Vi har fixat en ny omröstning nu också. Delta i den! Visa att ni bryr er lite om oss nu! Vi behöver lite mentalt stöd känner vi. Delta i Spiral Stairs Quiz! också! Det vill vi ju! Vi behöver't! Vi tycker att sälar är söta. Vi tycker även att vissa bebisar, hundvalpar och tjejer är söta.


01/04/01
På fredagen var jag (Simonson) och Martman på ett release-partaj för några andra Lidköpingsband som tog plats på EFS. Där fick vi klartecken om Bakgårdsunplugged från Per Olausson så det blir till att komma upp med något nytt akustiskt alster. Karl Hallin måste köpa ny bas så här kommer en uppmaning till alla som vet om det går att få tag på en bas, gärna gammal och snygg (inte ful dansband då fula människor måste ha snygga basar), i prisklassen 4000 - 7000 kr. Hallin blir mycket glad om han kan köpa en bas inom en snar framtid.
   Igår repade Hallin, Martman och jag i fyra timmar. Det bjöds på mycket skratt och tokerier och vi stojjade omkring som små troll. Uppspeltheten berodde i mångt och mycket på att vi satte två nya låtar till världen nämligen Basic tights och Brush my hair. Vi hoppas givetvis få framföra dessa på Operation Nattverke som är vår nästkommande spelning. Lite nya texter skrevs och här var även Martman inblandad för första gången vilket var roligt. Stämsång kan bli aktuellt på nya skivan som förtillfället ser ut att vara halvklar vad det gäller låtmaterial. När vi skulle åka hem från replokalen hade det börjat regna men vad gjorde det när vi hade varann och kunde få ut så mycket på fyra timmar varav fem minuters kisspaus. Effektiviteten var på topp och Hallin lärde sig Classmates utan några bekymmer. Och det var just våra sorger och bekymmer vi glömde där denna magiska lördagskväll den 31 mars och den enda i sitt slag.


31/03/01
Nu har jag lagt upp intervjun med mig (Carl) som Karl Jakobsson gjorde för ett tag sedan. Den är rolig att läsa. Sen ska ni delta i omröstningen också. I torsdagskväll spelades vi på den amerikanska radiostationen wluw igen. Gå och kolla deras hemsida www.wluw.org om ni vill. Denna gång spelades What's so special about Arkansas? Idag repar för övrigt alla medlemmar i Spiral Stairs utom jag. Jag sitter ju här i Uppsala medans de andra är intima i replokalen i Lidköping. Jag är SÅÅÅ avundsjuk. Hopp-topp! Senare idag ska jag se Bad Cash Quartet. Det ska bli skoj minsann. Hopp-topp!


28/03/01
Ja idag var ännu en rolig dag för grabbarna i Lidköpings bästa band. När Backwater hade gått upp ur sängen och ... ja, jag skämtar. När Carl och Martin som vanligt kollade statisktiken på vitaminic.se där man kan ladda hem låtar med Spiral Stairs så upptäckte de till sin förtjusning att det var många nerladdade igår. Men inte nog med det. Spiral Stairs ligger just nu på top 10 av de mest nerladdade låtarna. Gå till sidan och kolla. Det är skitkul. Hahahaha. Om man kollar in kategorin pop så ligger vi ännu högre. Förhoppningsvis ska vi väl kunna hålla oss kvar lite och kanske till och med kanske klättra en aning. Ja, ni kan ju alltid ladda hem en låt om ni vill. Ha't!


26/03/01
Ännu ett av dessa älskvärda inlägg i dagboken. Man kan säga att det händer en del i Spiral Stairs värld nuförtiden, trots att vi har blivit utspridda över landet som aska i vinden. Vi börjar väl med att säga att Spiral Stairs har spelats på radio i USA, Chicago om ni vill veta! Sen säger vi att både Carl och Simon har en del nytt intressant material som ska omvandlas till nya goa läckerheter till låtar. Efter det säger vi att de två PR-mästarna Martin und Carl har haft en flitig arbetsperiod på Napster genom att fånga potentiella lyssnare och således älskare av vår musik. Framgång har rönts.
   Denna framgång visar sig i positiva ordalag om hjältarna från Lidköping. Kanske kan vi komma på radio i Spanien också, då en spanjor som igår laddade ner Planetarian ranger efteråt sade någonting i stil med: "Good classic power pop... I have a radio program. I will play this song..." Då Carl frågade om man kunde lyssna över internet svarade han: "No. Sorry. It's a little/alternative radio station..." Men ändå, det är ju skitballt. En annan intressant händelse vi kan rapportera om är att Martman har vidgat sina trummialiska vyer genom att ha gjort inträde i den Trollhätska musikrörelsen. Han har gjort ett rep med grabbarna i Hwang och tyckte det var kul och inte minst roligt. Allra sist kanske vi säger att det är ett strålande vårväder ute!


22/03/01
Så, nu har även årets dagboksinlägg blivit lite mer lättlästa. Nu kan vi börja fundera på hur vi ska fixa mailinglistan vi har planerat att starta. Det blir nog så att ni som vill ha ett nyhetsbrev nån gång i veckan eller så får skicka ett mail till oss och sen är det klart. Men mer info kommer när allt är fixat. Sen vill jag också säga att jag tycker att alla ska delta i Spiral Stairs Quiz! och i omröstningen. Det är ju skit kul ju. Det mesta tyder på att vi spelar på KLIV-teatern, Operation Nattverke, 12 maj. Jag tror till och med man kan säga att det är klart. Bakgårdsunpluggeden och Solkult är inte lika klart än. Sen ska vi försöka komma med på nån konstig samlingscd nån från Trollhättan (tror jag) ska göra. Det kan ju va kul ju! Då måste ni ju givetvis köpa den. Hehe. Tills nästa gång ... ha det!


21/03/01
Martin har lite näsvist rättat Carl och sagt att det visst inte var Trollhättans kommuns hemsida man kunde ladda hem våra låtar på. Det var nån annan jävla Trollhättanssida. Skit samma. Det var en sida om staden på T i alla fall. Vi har gjort en del ändringar i dagboken, och några till kommer. Alla gamla inlägg, från 1998-2000 finns inte på denna sida utan på egna sidor så det blir lite mer lätt att hitta vad man är ute efter. Innan ändringen var detta dokument för långt för att man skulle kunna få en bra översikt. Men icke längre! Tryck bara på nån av länkarna längst ner på denna sida för att läsa de gamla. Det är faktiskt väldigt kul att sa vad vi tänkte för typ ett eller två år sen. Gör't! Blaha.
   Vi kan nog ha några spelningar i maj men det har redan nämnts och ingen ny info just nu om det. Men om några dagar kanske. Ja, just det. De gamla inläggen som är väldigt långa har delats upp i något man kan kalla stycken för att de ska bli mer lättlästa. Det ska fixas även på de nya inläggen från i år för rätt många av dessa är ganska långa. God natt! Vi vet förresten fortfarande inte om vi blev spelade på radio i USA. FAN! Man vill ju veta!


17/03/01
Av en anledning vi kan gå in på i nästa mening så kan man nu ladda ner fem stycken hela Spiral Stairs låtar från Trollhättans kommuns (tror det är det i alla fall) hemsida. Detta helt enkelt för att Carl såg att man kunde få sina mp3:or listade där så varför inte låta några vilsna Trollhättebor hitta ljuset i form av några grymma Spiral Stairs låtar. Sen går det "rykten" om att Spiral Stairs kanske ska spela på årets Operation Nattverke. Det gjorde vi ju 1999 och då gick det på ABF. I år ska det gå i KLIV-teaterns lokalen I assume. 12 maj, en lördag, är det och kan vi så kommer vi ju att spela. För det är ju roligt ju. Givetvis så kommer vi att säga till så fort något om spelningen är klart.
   Angående den (icke) uppmärksammade radiospelningen i USA häromdagen så kan vi tyvärr inte säga om vi blev spelade eller inte. För både Carl och Martin som var excalterade och upphetsade kl 21.00 i torsdags märkte ganska snabbt till sin besvikelse att programmet började 19.00 svensk tid och slutade 21.00. Så båda idioterna missade hela programmet. Vi väntar givetvis besked på om vi blev spelade men det är ju tråkigt att vi missade det om vi blev spelade. Men förhoppningsvis var det inte sista gången och nästa gång ska vi minsann höra't.


15/03/01
Ja huää, nu är start sidan lite snyggare och smidigare. Men hör ni, i kväll kommer Spiral Stairs antagligen att spelas på radio i USA. Varför det kan man fråga sig, jo för att en tjej som jobbar på en radiostation där har köpt båda två skivorna efter att Carl övertalade henne att ladda hem några Spirallåtar över Napster. Hon föll direkt. Radiostationen är en indiependent station, icke kommersiell. Både Carl och Martin lyssnade på hennes program förra veckan och hon spelade mycket skön musik. Men ännu bättre kan det alltså bli idag och alla ni där hemma kan lyssna också. Gå in på sidan www.wluw.org och tryck på listen live eller vad det står sen är det bara att lyssna. Det är klart att det underlättar om man har snabb uppkoppling men det ska nog gå ändå. Klockan 21.00 - 01.00 är programmet. Tyvärr vet vi inte när hon tänkt spela nån av våra låtar, men Carl och Martin ska i alla fall lyssna på hela...


04/03/01
Bandmedlemmarna vaknade på separata platser i Lidköpings inre och var alla laddade till tusen. De visste att det var den stora dagen och att det skulle slås rekord, spelas go musik och bli en allmänt trevlig kväll! De hörde med varandra ganska tidigt på dagen eftersom det var en del att göra. De bestämde att de skulle repa vid 12-tiden och således missade man målgången av Vasaloppet, men vad gör man inte för Spiral Stairs? De for iväg till lokalen och var heta på gröten, det repades så att snön smälte. Fast inte i trappan ner till replokalen dock...
   Det rekordlånga setet med hela 13 låtar, rekordet löd 12 förut, drogs igenom ett par tre gånger samt att de mest osökra låtarna fick en liten extra särbehandling. Det kunde de behöva tyckte Spiral Stairs och givetvis är det ingen som invänder mot sånt! Tillslut kände man att det inte var mer att repa på, färgen hade försvunnit och det var djupa och groteska repor i det som kommit i deras väg. Så de tog sitt pick och pack och gick och kom ut ur lokalen och så.
   Simon visade med bestämda rörelser att han inte orkade laga mat hemma så han drog med Martmim till Arkan, märk nu att Martin har varit där redan dagen innan. Där åt de varsin pizza o blev mätta som små, lätt lönnfeta, barn. Ganska uppjagande! Efter detta for di hem och vaskade av sig den värsta skiten och provade scenkläder. Coola, små svarta t-shirts med hårda motiv på. Sponsrade av Simonson Garderob HB! Plötsligt ringde telefonen! Carl meddelade att han kom för att hämta upp de två. När Carl kom visade det sig att Hallin satt i bilen och han skötte sig bra under färden till replokalen. Väl där...Hmmm... Jo, väl där började man packa in förstärkare, trummor, gitarrer, bastoppar m.m och sedan bar det av till Café Nätverket där spelningen skulle gå av stapeln.
   Ett hårt jobb stod oss upp i halsen men vi gjorde det bra, även ljudkillen ska ha en elogé som jobbade hårt för att få det bra. Kanske skulle man kunna ge Reaching en elogé också...ja, det gör vi väl... Soundchecking utfördes smidigt och lätt och efter detta händelseförlopp var klockan närmare 19.00 och folket strömmade in. Reaching gick på och spelade trevligt och glatt, fast lite rockigt hårt... Sen var det dags för oss, vi var snygga i våra t-shirts. Hallin hade dock en gulvit skjorta som lös upp bland oss svarta får. Spelningen gick bra... läs mer under live... Efter spelningen fick vi goa mackor och dricka... sen var vi tvugna att riva ner alla instrument och sånt. Det var jobbigt, men det gick bra, det var jobbigt, men det gick bra. Vid 22.00 var vi redo att fara hem till våra respektive bostäder och alla var nöjda samt glada.


03/03/01
Lördag=Lördagsgodis, men inte i Spiral Stairs fall. Givetvis var vi fatalt sugna, men istället bestämde vi oss för att repa kl. 17.00 och på så sätt kanske lära oss låtarna inför spelningen på söndagen. Det var ju faktiskt så att inte bara Hallween hade problem att lära sig låtarna utan även de andra medlemmarna, kanske mest Carlosity iofs, hade vissa minnesluckor eftersom det var ett tag sen vi spelade läckerbitarna. Fast till skillnad från Hallvan som är relativ färsk har vi låtarna i ryggmärgen och vi kan ju lyckas ta fram dem med lite arbete. OK Sally! Innan vi repade tog Carl och Martin sina cyklar...fel fel fel... de tog sina fäders cyklar då deras befinner sig på andra mycket avlägsna orter...iaf... de cyklade iväg till Arkan och delade på en pizza. Sen var de mätta som små barn. Sen åkte de hem till Carls hem, Martman våldgästade och läste Kalle Anka... jämfört med Carlstad som läste djup och tung historia!
   Allt detta skedde under tiden som Stritze satt hemma och kämpade tappert med en hemtenta och karl'n Hallin...ja... ingen vet vad han egentligen gjorde... Rykten säger att han var i en annan stad...vem vet...bara han... Klockan blev 17.00 och Simon kom förbi de två sambodansande killarna Carl och Martin. Därifrån åkte de bil med Carls far i deras bil till Hallin och stoppade in honom i bilen också. Sen bar det iväg... Repet artade sig väl och man kan säga att man gled ett steg närmare 13, succé och annat trevligt. Humöret var på topp och det spelades friskt med musik samt något parti kort, vinnare presenteras i samband med dragningslistan. Glada i hågen så spelades iaf setet igenom ett par gånger och låtarna blev mer och mer goa och läckra än de hade varit på länge. Bandet gillar't när det blir så!


02/03/01
Klockan är ca 14.00 och in i buss nr 5 från Trollhättan kliver en gosse in. Han vill inte åka buss, men det finns ingen återvändo. Efter en timmas färd når han slutdestinationen. Han är lättad. Han tar ett djupt andetag och tänker trygga tankar. Inom sig utbryter han lugnt: "Ahh! Lidköping!". Samtidigt, inom endast någon kilometers radie, finns tre andra grabbar. Kanske är de aningen spända inför vad som komma skall, eller kanske finns det ingen känsla. Vad som egentligen hände kan bara dessa tre svara på, men ingen vill.
   Nåväl, någon timme efter ovannämnd bussfärd startar det en seriös telefonkedja som tillslut leder till att kvartetten, bussåkaren och de tre mystiska pojkarna, avsätter en tid för ett väldigt viktigt möte. De väljer att ge mötet ett operationsnamn och detta blev, utan komplikationer, Operation 13! Varför kanske visar sig i framtiden. När Operation Oturssiffra har avverkats efter idogt arbete tar de fyra sina cyklar och lite smått anande om vad kvällen har i sin famn beger de sig hem mot värme och säkerhet. Det dröjer dock inte lång tid innan ännu en telefonsignal basunerar ut i en av de fyras hem. Kvällens aktivitet var fastställd och snart är cyklarna i rörelse igen.
   Låt oss kalla även denna aktivitet för ett möte, om än på det lite mer lättsamma planet. Detta var för övrigt första gången alla fyra i det sköna gängets historia var på samma tillställning på samma tid. Alltså, för första gången var de på samma festliga tillställning. Det var minsann trevligt, ja alldeles utomordentligt faktiskt! Andra folk som kunde hittas i lokalen, som den eminente Tobbo G förfogade över, var bl.a Nilo Largo, D Diablo, Jonken Card samt en hel del andra värda att nämnas men som pga platsbrist endast får en tanke och ingen publicitet. Om vi ska gå in på detaljer...ska vi?...okej... Det spelades läckert go musik, diskuterades i viktiga frågor, förfriskningar smakades och framtiden lurade i snön. Detta om detta och ni vet allt om en fredag som egentligen har passerat...


01/03/01
Denna dag, en torsdag för er som är låga och inte orkar kolla, var de båda C/Karlarna på staden och pratade med Jari-mannen på Studiefrämjandet. Han gav de båda matnyttig info om ett och annat. Sedan repade de två en stund tillsammans. Det gjorde de även under tisdagen och onsdagen. Meningen med detta var att Hallin skulle lära sig alla de många låtarna som skulle spelas på giget på söndagen. Hallin tvingade till och med Carl att sjunga mot sin vilja på Hallins rum. Men det fick ett lyckligt slut då han kom därifrån levande.


25/02/01
Denna dag repade Carl, Karl och Martin. Det gjorde de igår med. Dock var både dagens och gårdagens repning ganska oseriösa. Lite hafsande hit och dit och det var inte många låtar som spelades. Simons nyktra närvaro behövdes nog för att de tre återstående som nu uppträdde som tre små skolpojkar skulle kunna skärpa sig. Det blev mest filande på de låtar som spelades på Tomterock. De nya ville inte gänget riktigt ta tag i.
   När Hallatino drog iväg för söndagsjobb på Fazer så stannade Dejlemo och Martmanos kvar ett tag och spelade in trummor på den nya låten Instrument output. När Martin hade trippat iväg hem så spelade Carl in två gitarrer på låten. Han spelade även in melodislingan som Simon normalt spelar. Så att inte friidrottaren ska gå helt lottlös och bli utstött som följd finns det dock fortfarande lite gitarr att spela in för honom. När Carl var färdig knackade Aron och Gunnar från Bulldogs på. De ville ha hjälp med att spela in sin demo och Carl följde med till deras och Reachings replokal. Tyvärr kunde inte Carl hjälpa till då de hade en mer avancerad porta en hjälten i Spiral Stairs. Följden blev att det unga gapiga bandet fick ringa en annan hjälte ... allas vår K-R.


24/02/01
Okej rå ... vi ska åka på AC/DC. Men vi ska åka själva!!! Hehe ... Nåja, nu åker Carl hem till Lidköping om ett litet litet tag. Då ska bandet (minus Simon) repa och spela in i helgen. Sen nästa helg är det ju dags för spelning på Nätverket. På söndagen, med Reaching for the sky without brains. Det blir grejer det. Spela in ja, vi ska försöka spela in två helt nya låtar under den kommande veckan. Instrument output och No reason to smile. Dom rockar! Går allt bra så kanske vi kan slänga upp dem på hemsidan, så ni kan lyssna på dem och så. Det vill ni väl?
   Förutom att gå på våran coola spelning om en vecka borde ni delta i omröstningen. Den som inte har gjort det i alla fall. Har ni deltagit kan ni göra det igen. Det gör inget då ni ändå bara kan rösta en gång per vecka. Jag ser att Groovy days (in Berlin) ligger delat etta just nu. Tänk på att om ni röstar på den låten röstar ni på den versionen som finns på The kids are back. Den lugna versionen utan trummor, bas och distade gitarren. Nåväl, nu måste jag dra, vi syns om en vecka senast!!!


20/02/01
Nu jävlar ... den 24 juni åker Carl, Martin, Simon och den alltid lika ekcentriske Danne Diablo till Göteborg. Där ska dom gå på stan. UTAN SINA FÖRÄLDRAR!!! Givetvis ser pojkarna fram emot detta stora äventyr. Ja, deras första steg ut i vuxenlivet. "Att äntligen få göra någonting utan att morsan eller farsan är med är ju urskönt", menar Simon och fortsätter: "När jag fick tillstånd att resa trodde jag nästan att jag skulle spricka av glädje. Det var som om alla mina födelsedagar och två, kanske till och med tre julaftnar slogs ihop och resultatet blev en gigantiskt orgie i vänlighet och ömhet med alla mina vänner". Martin fick frågan om det bara var positivt att åka själv, med bara kompisar. Han svarade: "Jo det är klart att det är nervöst och så. Det här är ju en helt ny grej för oss. Jag vet en av mina kompisar som hetter Fixar'n, han åkte till Borås en gång med två andra killar som hette Redar'n och Sonny, och dom kom aldrig tillbaka. Så ja, det är klart man är lite orolig. Men det ska nog gå bra. Ja, jag hoppas ju det i alla fall".
   Vi möter Carl med sin cykel. Han är på väg till Daniel för att berätta att resan blir av. Han byxor är trasiga och han har två stora fläckar, en på byxorna och en på ena tröjärmen. Vi frågade vad som hänt. "Jo, när jag hörde att vi fick åka", börjar Carl, "så kunde jag inte hålla mig. Jag var tvungen att bege mig till Daniel och berätta. Sen cyklade jag skit fort, och i kurvan där borta", säger han och pekar snabbt på något vi inte riktigt hinner uppfatta, "så skulle jag försöka svänga utan att hålla mig i och då ramlade jag. Byxorna gick sönder, och dom som var nya. Nu blir inte mamma glad. Jag blöder faktiskt på knät. Men jag kan faktiskt svänga utan att hålla mig i styret faktiskt. Jag är jättebra på att cykla utan att hålla mig i. Jag lovar. Vi kan slå vad. Jag har kunnat det längst av alla mina kompisar. Nu måste jag dra och säga till Daniel." Carl skyndar sig iväg på sin cykel och vi väntar naturligvis alla på att få höra Daniels reaktioner.


13/02/01
Hmm, HEJ! Ja, igår var det exakt 2 år sedan Spiral Stairs hade sin andra spelning. Det var den 12 februari 1999 på EFS. Det kanske man borde ha firat ... eller inte. Jaja. Spelningen på Nätverket närmar sig ju hur som helst och det ska bli jävlans kul det. Vi ser fram emot't. Förhoppningsvis så ska vi ju också hinna spela in två låtar under perioden Carl är hemma. Då kanske vi kan lägga upp ljudprov från de låtarna här på sidan sen eller nåt. Det skulle väl va för roligt? De rockar hur som helst. Vi ska spela dem på Nätverket. Kom nu dit och lyssna på oss. Det är ett måste!


31/01/01
Ja nu har vi uppdaterat lite den sista veckan och det är väl bra och så. Det har varit ganska många besökare på sidan de senaste dagarna och det är even better som dom säger på andra sidan engelska kanalen. Hmm, en annan helt oväsentlig sak är att Carl i nuläget inte riktigt kan förstå varför det kunde stå på text-tv sid 379 att Sverige spelade 0-0 i fotboll. Nu ringde Erik Rydstedt också. Utgång! Ja det blir nog bra. Carl hinner bara hälla i sig en fadöl här hemma. Sen bär det av utåt för att möjligen dricka några till. Imorgon ska han till London. Det betyder inga uppdateringar på nån vecka. Men skriv i gästboken, köp Thanks for the feedback och delta i omröstningen. Har ni några problem med omröstningen så skriv det i gästboken. Den har visat sig lite labil. Lev väl!


24/01/01
Oj jävlar vad länge sen det var nu ... vi uppdaterade alltså. Det beror på en mängd saker. Först och främst så har det varit jul och nyår om några förutom cada och clada har märkt det. Under jul kunde varken Carl eller Björn uppdatera sidan för de var hemma och bla bla bla. Sedan när båda var tillbaks på sina studieorter och sina datorer och fasta goa linor så har det varit problem med servrarna. Listen.to har krånglat en hel del och även Högskolan i Norrköpings servrar där hemsidan låg fram till igår. Där residerar broder Björn nämligen. Nu ligger filerna i Uppsala hos Carl, och listen.to verkar funka fint också. Så nu ska väl uppdateringarna komma lite mer normalt.
   Vad har äcklen i Spiral Stairs gjort över jul då? Blev det någon ny inspelning? Nej, tyvärr inte. Men vi har några nya fräscha, nyrökta, ej kokta men stekta låtar på G. Dom är dels i klassisk Spiral anda men också nyskapande på sina egna sätt. En viss inspiration från något visst Dayton-band kan kanske märkas i Carls låtar. Vem vet? Ja ja, sen har vi ju spelat på Tomterock också så klart. Men om det får ni läsa på spelningar. Det kommer också ett urklipp från NLT i pressdelen snart. Nu ska jag inte tjöta mer här idag. Mer imorgon eller nåt. Men hoppas att sidan ska funka bra nu. Om det är något som är fel så får ni säga till. Skriv mycket i gästboken också helst. Vi kanske har en spelning på G på Nätverket men det märker ni snart i så fall. Ha det!