En fräsig spelning, utan publik...

Självklart var vi glada i hågen och laddade i själen inför den här spelningen. Vi hade goda förhoppningar om att det skulle komma en del publik och att det skulle bli en riktigt trevlig spelning. Tyvärr blev det inte riktigt så...

Desto närmare Göteborg vi (Martman, Hallstervik, Satanson och en späd kvinna) kom desto mörkare blev himlen. Inte bra, tänkte vi i manskör. När vi sedan kom fram och hade fixat nödvändiga backstagepass, akuta toabesök och avvisning av den späda kvinnan började det regna lite smått. Perfektum!

Hur som helst så fanns det ett litet partytält uppställt, där man kunde få sig en svettig macka, en kopp kaffe och en kolsyrad läskedryck. Snåla som vi är passade vi givetvis på att utnyttja detta gyllene tillfälle i frosseri under tiden som regnet tilltog utanför. Eftersom det var fler band som skulle spela denna eftermiddag så blev vi snart ett gäng mer eller mindre muntra figurer inne i tältet. Några stela ord växlades mellan oss och våra rivaler innan vi återgick till mat, dryck och våran trygga lilla tillvaro vid bordet som vi hade erövrat.

Klockan 16.30 var det, som första band givetvis, dags för oss att kliva på och börja spela. Vi hade då avklarat en kort liten soundcheck en stund innan och visste därför att ljudet var under kontroll. Föga förvånande var det knappt en själ framför scenen och eftersom regnet hela tiden ökade i mängd så förstod vi att det inte skulle bli något vidare drag. Vi hade dock bestämt oss för att gå upp och köra fullt ställ oavsett hur omständigheterna såg ut, och det var precis vad vi gjorde.

Vi rivstartade med godingen Janus Daniel och den satt sannerligen som den skulle. Därefter ökade vi takten med den nya pop/punk-dängan Simple Head som aldrig tidigare framförts live. Vi fortsatte sedan med den skönt goa Peltor The Vulture, tuffingen Danish Crab och den självklara Pick-a-box innan vi överraskade med Excellent Student. Den spelade vi på förra spelningen på Nätverket, men innan dess har vi inte spelat den sedan Vättern Utan Vatten Festivalen i Motala för ungefär två år sedan. Nog med nostalig och åter till spelningen där Original Fryday tog vid och visade sitt förakt mot den rådande veckodagen. Härliger! En hyperklassiker i form av Brush My Hair avslutade och satte punkt för en riktigt bra spelning från vår sida.

Sällan har Simonson och Hallin agerat så livfullt på scenen, sällan har vi spelat så bra som vi gjorde och sällan har vi fullständigt ignorerat de negativa omständigheterna så briljant som vi gjorde denna fredag. Det är så här det ska låta och se ut även i fortsättningen!

Tillbaka